*Recension av de bästa enligt redaktörerna. Om urvalskriterierna. Detta material är subjektivt och utgör inte en annons eller ett säljseminarium. Vetenskaplig rådgivning är nödvändig innan du köper.
Den tyska skolan av tänkare och filosofer har i hög grad påverkat kulturen – och särskilt litteraturen. Nästan alla böcker av den tyska författaren har ett djupt metaforiskt och moraliskt budskap. Och det spelar ingen roll om det handlar om praktiskt taget filosofiskt arbete eller om att leda unga annonser
- t särskilt populär bland samtida tyska författare.
Att läsa litteratur av tyska författare är därför ett utmärkt sätt att vidga sina vyer eller förstå något om människans natur. Och för dem som vill bekanta sig med Tysklands mest kända författare har vi listat de mest populära. Den omfattar 15 tyska författare, från klassisk till modern, från skönlitteratur till barn- och ungdomsförfattare.
Rankningen av de 15 mest kända tyska författarna har sammanställts med hjälp av uppgifter från begagnade bokhandlare. Ju fler inköp och sparade böcker en författare har, desto högre är hans position i topplistan.
Översikt över de mest kända tyska författarna
| Nominering | plats | Författare | Betyg |
| En översikt över Tysklands mest kända författare | 1 | Bernhard Schlink | 4.1 |
| 2 | Cornelia Funke | 4.2 | |
| 3 | Otfried Proisler | 4.3 | |
| 4 | Kerstin Geer | 4.4 | |
| 5 | Patrick Suskind | 4.5 | |
| 6 | Heinrich Böll | 4.5 | |
| 7 | Michael Ende | 4.5 | |
| 8 | Johann Wolfgang von Goethe | 4.6 | |
| 9 | Thomas Mann | 4.7 | |
| 10 | Hermann Hesse | 4.7 | |
| 11 | Günter Grass | 4.7 | |
| 12 | Anne Frank | 4.8 | |
| 13 | Franz Kafka | 4.8 | |
| 14 | Erich Maria Remarque | 4.9 | |
| 15 | Ernst Theodor Amadeus Hoffmann | 5.0 |
Bernhard Schlink
Betyg: 4.1
Bernhard Schlink började sin karriär i en ganska lättsinnig genre – kriminalromaner om privatdetektiver. En sådan start är minst sagt ovanlig. Skribenten är själv doktorand, professor och framgångsrik jurist med inriktning på konstitutionell rätt. Ingen förväntade sig att han skulle börja med en tabloid.
Men privatdetektivromanerna var bara början på hans litterära karriär. Bernhard Schlinks bok, som heter Läsaren, gav honom popularitet. Den kom ut 1995 – och hamnade nästan omedelbart på New York Times bästsäljarlista.
Läsarens popularitet är välförtjänt. Romanen tar upp svåra och ofta tabubelagda ämnen som skuldfrågan, förhållandet mellan en tonåring och en vuxen kvinna samt nazismen. Kritiker hävdar dock att Läsaren är en bok om förlåtelse. Och de har delvis rätt. Även om en av bokens karaktärer naturligtvis är skyldig till ett brott mot mänskligheten.
Bernhard Schlink är jurist och tar i sina böcker ofta upp frågor om skuld och skuldsättning. Till och med i de första ”tabloid”-romanerna betraktas dessa begrepp genom linsen av det förflutnas osäkerhet. Men ibland tar han sig också an andra ämnen och berättar om kärlek, kvinnans plats i världen, makt och storhet.
Cornelia Funke
Betyg: 4.2
Cornelia Funke är en tysk författare, känd för sina romaner för barn och tonåringar. I skrivande stund har hon publicerat drygt 40 böcker, varav fem har filmatiserats. Cornelia Funke är mest känd för sin trilogi Inkheart, vars första bok låg till grund för en Hollywoodsuccé med samma namn.
Cornelia Funkes arbete är mycket uppskattat av litteraturkritiker. The King of Thieves vann två amerikanska priser. The Guardian har också berömt den och kallat den den viktigaste representanten för barnlitteraturen. År 2005 utsåg Times Cornelia Funke till den mest inflytelserika tyska kvinnan på jorden.
Cornelia Funkes favoritgenre är fantasy. Serien Wild Hens är däremot skriven i genren klassisk barnlitteratur och handlar om en grupp flickor som växer upp och relaterar till andra människor. ”King of Thieves” är trots några fantastiska antaganden också en berättelse om pojkars vänskap och äventyr.
Cornelia Funke fick denna förståelse för barns liv av en anledning. Innan den första boken publicerades arbetade hon inom socialtjänsten. Hennes ansvarsområde var bland annat att ta hand om funktionshindrade barn. Och författaren påpekade att små barn uppskattar engagerande berättelser som hjälper dem att glömma den obehagliga verkligheten. Det är därför hennes böcker delvis är eskapistiska – man vill fly in i de berättelser och världar som de beskriver.
Otfried Proeisler
Betyg: 4.3
Ottfried Proissler, en tysk författare som verkade under andra hälften av 1900-talet, kan inte skryta med en stor bibliografi. Under nästan sex decennier av arbete har han publicerat ett knappt dussin böcker. Men samtidigt är den ganska välkänd i det forna Sovjetunionen.
Hans böcker publicerades för första gången i det forna Sovjetunionen i början av 1990-talet. Dessa barnberättelser, som samtidigt fördjupade barnen i en fantasivärld, fick dem att skratta och väckte viktiga frågor för varje barn, var mycket älskade av pojkar, flickor och deras föräldrar. Ottfried Proeislers kreativa debut var boken Little Waterman, som publicerades 1956.
I Prosslers böcker porträtteras traditionella negativa karaktärer från den tyska, slaviska och urbana mytologin, såsom vattenmän, spöken och Baba Yaga, som positiva karaktärer. Detta tillvägagångssätt skiljer honom från andra barnboksförfattare. Det hade också en stor inverkan på senare konstverk – det var slut med att skrämma barnen med spöken eller Baba Yaga.
Efter Ottfried Proeislers död 2013 publicerade hans släktingar hans memoarer. Och detta är inte barnlitteratur. Han satt fängslad som sovjetisk soldat under andra världskriget – och berättar om sina erfarenheter i sina memoarer.
Kerstin Geer
Betyg: 4.4
Kerstin Geer är en samtida tysk författare som är känd för sina böcker i genren tonårsfiktion (närmare bestämt den så kallade unga annonsen)
- t) och kvinnolitteratur. Hans mest populära verk är Timeless. En trilogi om tidsresor riktad till flickor, som en gång låg till grund för en film med samma namn.
Kerstin Geers litteratur riktar sig till unga flickor och sätter inte fantasin i första rummet. Böckerna fokuserar på hjältinnornas upplevelser mot bakgrund av historiska händelser. Det är lite klyschigt, så kritikerna har inte så höga tankar om Kerstin Geers arbete och påpekar också att hon öppet använder sig av vanliga tonårsromaner. Detta har dock inte hindrat Timeless-trilogin från att bli otroligt populär, inte bara i Tyskland, utan även utomlands.
Men det är inte bara tonårsromaner som den tyska författaren kan skryta med. I hennes bibliografi finns romaner som bygger på J.B. Braggs verk och kosmologi. . . Tolkien. Men endast en handfull böcker utanför Timeless-trilogin har översatts till Svenska (eller åtminstone till engelska).
Patrick Suskind
Betyg: 4.5
Patrick Suskind är en av de mest lysande och kända representanterna för den tyska postmodernismen. Hans mest populära roman, Parfymör. The Story of a Murderer” har översatts till 47 språk i världen och har en sammanlagd upplaga på över 12 miljoner exemplar. Boken var också föremål för en skandalfilm.
Den tyska författarens lokala popularitet kom dock redan lite tidigare med monologspelet Kontrabasen. Den väckte frågor om den ”lilla människans” plats i världen. För att ”hålla ut” offrar människor de viktigaste delarna av sitt liv för att få arbete, produktivitet och framgång.
Patrick Suskind blev känd som dramatiker med The Contrabass. Han skrev inte bara teaterverk utan även filmmanus. Senare riktar han också uppmärksamheten mot den ”lilla människans” liv. Detta tema tas till exempel upp i novellen ”Doven” och behandlas delvis i ”Berättelsen om herr Sommer”.
”Perfumer” är i sin tur författarens andra publicerade verk. Och det är just detta som har gjort honom populär över hela världen. Förutom den egentliga bearbetningen har den också legat till grund för en rockopera och tjänat som inspiration för Rammstein, Aria och Matey.
Heinrich Böll
Betyg: 4.5
Heinrich Böll är en av Tysklands mest kända författare. Han var en framgångsrik författare (han fick Nobelpriset 1972), översättare, dramatiker och lyriker och hyllades både i hemlandet och utomlands.
Heinrich Böll blev både tysk och världsberömd i början av 1960-talet, efter att han publicerat två romaner – ”Biljard klockan halv elva” och ”Genom en clowns ögon”. Den första är ägnad åt kritik av nazismen och ger uttryck för en nästan pacifistisk syn på författaren. Böll hatar krig och allt som har med det att göra. And Through the Eyes of a Clown är en kritik av religion och kyrkliga institutioner.
Kritiker har hyllat Heinrich Bölls arbete. De kommenterade att han täcker verkligheten mycket troget och att han inte är rädd för att skildra ”besvärliga” teman, inklusive sådana som kritiserar den tyska nationalismen, och att han skickligt skapar karaktärer som är strukturerade, detaljerade och smärtsamt realistiska.
I sina senare verk kritiserar Heinrich Böll det statliga maskineri som inkräktar på vanliga medborgares liv. Både ”The Lost Honour of Katharina Blum…” och ”The Caring Siege” är tillägnade detta. I sina romaner pekar han på farorna inte bara med staten utan också med pressen – och han gör ofta ingen större skillnad mellan de två.
Michael Ende
Betyg: 4.5
Michael Ende är en av de mest framgångsrika barnboksförfattarna under andra hälften av 1900-talet. Hans litteratur kan dock knappast kallas ”lämplig endast för barn”. De historier som Michael Ende berättar i sina böcker kommer även att tilltala vuxna, eftersom de balanserar försiktigt på gränsen mellan barns uppfattning och livets ganska allvarliga frågor.
Michael Endes mest kända verk är kanske Den oändliga historien. Den har dock blivit populär främst genom ett flertal filmatiseringar (tre filmer, en tv-serie och till och med ett datorspel). Handlingen och bildspråket i ”Den oändliga historien” är genomsyrad av inslag av germansk mytologi, Aleister Crowleys ockultism och till och med eskapism, och själva strukturen i boken antyder att den är ett ”pågående arbete”, vilket gör den mycket svårare att förstå. Därför är det mycket svårt att kalla denna roman för barnlitteratur.
Men The Magic Punch, som blev grunden för den animerade serien Wunschpunsch, är ett riktigt stycke barnlitteratur. En dyster berättelse som särskilt kommer att tilltala pojkar och flickor över 12 år. Det är också osannolikt att vi andra kan förstå hela den symbolik som författaren döljer i det ”andra lagret”.
Johann Wolfgang von Goethe
Betyg: 4.6
Johann Wolfgang von Goethe är inte bara en av Tysklands mest kända författare. Han är bokstavligen skaparen av en ny litterär genre – den så kallade ”utbildningsromanen”.
”Den pedagogiska romanen” är en särskild trend inom upplysningslitteraturen som innebär en detaljerad beskrivning av huvudpersonens moraliska, andliga och psykologiska bildning. Genren uppstod i samband med Goethes publikation av Wilhelm Meisters studieår, där huvudpersonen ändrar sina åsikter dramatiskt under livets gång. Om karaktären i början av romanen är en konstbeundrare som drömmer om att bli skådespelare, så kommer han i slutet, efter flera år av ”lärlingstid”, in i ”livets prosa” och får nya, mycket mer vardagliga mål.
Men Goethes mest kända verk är naturligtvis Faust, ett monumentalt verk som tog över 60 år att färdigställa. Den har översatts till nästan alla världens språk, har bearbetats flera gånger och har producerats som teaterpjäser. ”Faust” skrevs under hela Goethes liv – och återspeglar därmed bokstavligen alla författarens metamorfoser, från ett dramatiskt verk till en samling av fabrikationer där författaren försöker förstå politikens, filosofins och naturvetenskapens natur. Men den andra delen av tragedin skrevs under den romantiska tiden, så den är full av metaforer som är svåra att förstå och svåra att urskilja.
Thomas Mann
Betyg: 4.7
Thomas Mann var en tysk författare, särskilt känd för sina episka romaner. Hans prosa är intellektuell och fortsätter stilistiskt med kända Svenska författares tankar. I likhet med Tolstoj och Dostojevskij, som Thomas Mann kallar sina lärare, skriver författaren lugnt och fyller sina romaner med många beskrivningar, detaljer och detaljer.
Men om Thomas Mann i stilen efterliknar 1800-talets romaner, så är hans verk till innehållet närmare 1900-talets prosa – när han faktiskt skrev. Thomas Mann tvekar inte att använda sådana djärva och intensiva expressionistiska teman.
I de flesta av Thomas Manns verk är döden ett viktigt tema. Hur människor upplever det, hur de upplever det, hur de känner för det. I romanerna behandlas också frågor om den infernaliska världens närhet, med en försmak av den välkända världsordningens sammanbrott med alla dess möjliga konsekvenser.
1929 tilldelades Thomas Mann Nobelpriset i litteratur. Juryn valde hans roman The Buddenbrooks. I den skildrar författaren livet och fallet för den namngivna familjen av rika köpmän. Buddenbroeks är delvis självbiografisk. Romanen omfattar fyra generationer av en familj och beskriver både familjens uppgång och fall.
Hermann Hesse
Betyg: 4.7
Hermann Hesse var en tysk författare som av kritiker har hyllats som den sista överlevaren av den romantiska eran. Och det är inte så konstigt. När Herman Hesse skrev 1896-1962 utforskade unga författare redan modernismens och postmodernismens speciella egenskaper i sina romaner, medan författaren höll fast vid den tyska klassiska litteraturens tradition och skrev i samma riktning som Goethe och Schiller.
Man kan hitta inslag av romantik i nästan alla, även i Hesses senare verk. I hans romaner konfronterar karaktärerna världen runt omkring dem, de ger sig ut på resor eller försöker hitta sig själva. Dessutom maskerar författaren ofta en genre med en annan. Detta är särskilt tydligt i hans mest kända verk, romanen ”Pärlspelet”, för vilken Herman Hesse fick Nobelpriset i litteratur 1946.
I denna filosofiska essä förklädd till surrealistisk roman beskriver Hesse samhällets kulturella nedbrytning. The Bead Game utspelar sig i en viss framtid där människor har förlorat förmågan att kritiskt granska auktoriteter. Filosofin blev pressens samtalsämne, ekonomin blev skådespelarnas samtalsämne och alla typer av konst blev underhållning för allmänheten.
Günter Grass
Betyg: 4.7
Guenther Grass – tysk författare som blev berömd för att han försökte utforska nazismens natur. Och det finns en anledning till att han berör ett så känsligt ämne. Den moraliska nedgången för hela staden Danzig (nu kallad Gdansk) skedde framför hans ögon, medan författaren anmälde sig frivilligt till Wehrmacht.
Günter Grass erkände frivilligt detta också, men först 2006. Med egna ord tog han värvning i Wehrmacht för att fly från sitt föräldrahem, från sin hemstad, där han trodde att han var ”socialt instängd”. Dessutom erkände författaren ärligt att han gav efter för den nazistiska propagandans inflytande, som ingav unga människor heroiska, patriotiska idéer.
Hesses romaner publicerades först efter andra världskriget. Romanförfattaren började med att skriva korta pjäser och dikter och vågade sig ibland in i det absurda. Och 1959 publicerade Günter Grass ”Tenntrumman”, som gav honom berömmelse och popularitet – även utanför Tysklands gränser.
”Tenntrumman” är ett slående exempel på Günther Grass’ arbete. Med hjälp av tekniker som ”berättarens opålitlighet” och ett överflöd av korta former berättar författaren ironiska och dystra liknelser. Det är dock genom detta prisma som Hesse utforskar verkliga fenomen och händelser.
Günter Grass har av Nobelkommittén fått Nobelpriset i litteratur 1999.
Anne Frank
Betyg: 4.8
Det är nog inte riktigt rätt att kalla Anne Frank för en ”tysk författare”. Denna flicka producerade avsiktligt inte en enda bok. Ändå hade hennes Anne Franks dagbok, som publicerades efter hennes död, ett stort inflytande på världskultur, historia och till och med politik.
Anne Frank var tysk medborgare. Hon föddes 1929 i Frankfurt am Main. Hon var dock judinna, och när Hitler kom till makten tvingades hon lämna sin familj och flytta till Nederländerna. Men även där hittades flickan – och fördes med sin familj till Auschwitz.
”Anne Franks dagbok” är en samling anteckningar som flickan började föra i juni 1942. I den kritiserade hon nazismen och berättade om de krigsbrott som anhängare av Hitlers regim begick mot judarna. ”Anne Franks dagbok är inte direkt litteratur, utan ett historiskt dokument om förföljelse och förtryck, en av berättelserna om Förintelsen.
Anne Franks skrifter berättar om livet på asylboendet. Om sig själv, sina släktingar, de andra invånarna i detta gömställe. Berättelsen slutar den 1 augusti 1944, tre dagar innan Gestapo skjuter asylboendet. Det dröjde bara några månader innan Anne Frank dog av tyfus, som hon hade fått i ett nazistiskt koncentrationsläger.
”Anne Franks dagbok har översatts till flera språk, inklusive Svenska, och har legat till grund för ett antal teaterproduktioner och filmer.
Franz Kafka
Betyg: 4.8
Franz Kafka var inte bara en av de mest kända tyska författarna, utan i princip också en nyckelperson i 1900-talets litteratur. I sina störande, svårlästa och svårbegripliga verk tar han upp frågor om rädsla, rädsla för auktoriteter, makt, auktoriteter och omvärlden.
De flesta av Kafkas verk bygger på samma handling. De berättar historien om en man som står inför surrealistiska, obegripliga svårigheter. I Metamorfosen förvandlas huvudpersonen av okänd anledning till en så hemsk insekt att till och med hans familj skyr honom – och han lider av skuldkänslor över att inte längre kunna försörja sin familj. I ”The Trial” blir huvudpersonen arresterad av okänd anledning – och genom hela romanen försöker han, genom att resa genom en värld av surrealistisk byråkrati, ta reda på orsaken, eller åtminstone domen. I den oavslutade ”Slottet” kommer huvudpersonen till en surrealistisk by, där han åtminstone försöker hålla sig kvar.
Kafkas romaner kännetecknas av teman som handlar om främlingskap. Hans karaktärer förlorar kontakten med samhället eller hittar den inte (som i ”America” och ”The Castle”). Författaren tar också upp frågor om det absurda, existentiella frågor, skuldkänslor och ångest.
Det är värt att notera att Franz Kafka endast publicerade några få korta novellsamlingar under sin livstid. Större delen av hans arbete såg dagens ljus först efter hans död – tack vare hans testamentsexekutors beslut, som hittade manuskript och utkast.
Erich Maria Remarque
Betyg: 4.9
Erich Maria Remarque – en av de mest kända författarna från den ”förlorade generationen”. De föddes mellan de två världskrigen och skickades tidigt till fronten och lärde sig snabbt hur man dör. Detta var ledmotivet för deras arbete.
Erich Maria Remarques mest kända verk, På västfronten utan förändring, skildrar på ett levande sätt livet och beteendet hos en ”förlorad generation”. Även om den handlar om tiden under första världskriget… Romanens huvudperson är den 19-årige tysken Paul Baumer, som beger sig till västfronten och möter krigslivets realiteter, som inte är så ”rosiga” som den tyska propagandan framställer dem.
”On the Western Front without Change” var så krigsfientlig att NSDAP förbjöd filmversioner av verket 1930, och när nazisterna kom till makten föll boken i onåd. Tillsammans med andra verk av Remarque konfiskerades exemplar från butiker och bibliotek (även privata) och brändes offentligt.
Resten av Erich Maria Remarques verk, med ett möjligt undantag för ”Dreamshelter”, handlar också på ett eller annat sätt om kriget. I ”Tre kamrater” till exempel hemsöks karaktärerna av minnen från sitt militära förflutna. Och i sin sista livsroman, En natt i Lissabon, kritiserar författaren öppet nazismen och visar hur den har påverkat Europa.
Ernst Theodor Amadeus Hoffmann
Betyg: 5.0
Ernst Theodor Amadeus Hoffmann är en av de mest lysande representanterna för den klassiska tyska romantiken, även om hans verk skiljer sig markant från andra författare från hans tid. Satir och sarkasm förekommer i hans skrifter, även om den övergripande mytologin och kosmologin är imponerande – verkligheten är mytologiserad, korsar de himmelska och övernaturliga världarna och blandar sig med dem – och varje fenomen har både vanliga och extraordinära sidor.
Hoffmann begränsade inte sitt arbete till litteraturen. Han är känd både som kompositör och konstnär. Men i den moderna världen är Hoffmanns två mörka berättelser – Nötknäpparen och Sandmannen – populära.
”The Sandman” har vid första anblicken inget gemensamt med Sandman, karaktären i folksagorna. Men det är först vid en närmare granskning som man kan upptäcka den djupa symboliken och den tillagda mytologin i hans verk. Själva berättelsen, som anses vara en milstolpe för Hoffmann och ett av hans viktigaste verk, handlar om Nathaniel, en man som förlorar förståndet efter att ha tittat genom en kikare. Men huvudsymbolen i verket är flickdockan. Den återfinns senare i många verk av andra författare.
”Nötknäpparen och musekungen”, även om det är en barnbok, är också ett slående exempel på Hoffmanns verk. När handlingen i denna ”berättelse i en berättelse” utvecklas korsas två världar – verklighet och fantasi – med varandra. Karaktärer som tidigare var människor blir dockor, och dockor förvandlas till människor. Dessutom använder Hoffmann ”den opålitliga berättaren” – flickan Marie, som berättar om sina äventyr i ett magiskt land, har feber. Det är alltså inte säkert att det är värt att lita på den.
”Nötknäpparen blev särskilt populär efter att Pjotr Iljitj Tjajkovskij skrev en balett baserad på sagan. Fadern Alexandre Dumas gjorde också en egen omarbetning av verket. Nötknäpparen har varit föremål för många teckningar och filmer.
Vilka av de 15 mest kända tyska författarna skulle du rekommendera att läsa?