Översikt över läkemedlen Dipropan och Betaspan

Injicerbara kortikosteroider har en särskild plats i klinisk praxis. Läkemedel i denna grupp används för behandling av autoimmuna och dermatologiska tillstånd och används för att behandla skador på hud, leder, muskler och andra organ. Dessa är snabbverkande, men används vanligtvis bara vid korta kurser. När den önskade effekten har uppnåtts byts patienten till tabletter, geler eller salvor eller till andra läkemedel.

Idag fokuserar vi på två injicerbara kortikosteroider: Dipropane och Betaspan. De är analoger: de innehåller samma aktiva substans och har därför gemensamma indikationer för användning. Huruvida det finns en skillnad i användningen av drogerna – läs artikeln.

Viktigt!Kortikosteroider är kraftfulla läkemedel med många biverkningar. Okontrollerad användning av sådana läkemedel utgör en fara för människors hälsa. Steroider kan tasendast om det är indicerat och ordinerat av din läkare.

Vad finns inuti: sammansättningen och formuleringen

Gemensamma kännetecken:

1. Dipropan och Betaspan tillhör samma farmakologiska grupp. Dessa är glukokortikosteroider, hormoner från binjurebarken.

2. Dipropan och Betaspan har samma aktiva substans, betametason. Doseringen av den aktiva ingrediensen är densamma.

3. Båda läkemedlen finns tillgängliga som en injicerbar suspension.

4. Kortikosteroider är strikt förskrivna.

Dipropan är det ursprungliga läkemedlet. Detta är det första läkemedlet baserat på betametason. Generiska läkemedel dyker upp på läkemedelsmarknaden när patentskyddet löper ut. De är analoger – läkemedel med samma sammansättning och, i teorin, en liknande verkningsmekanism. I praktiken når generiska produkter inte alltid upp till originalets nivå. Olika produktionsteknik, bristande rening från ballastämnen – allt detta påverkar läkemedlets kvalitet. Men generiska läkemedel är alltid billigare än originalet, vilket till stor del är anledningen till att de är så populära bland patienterna.

Enligt internationell lagstiftning måste ett generiskt läkemedel genomgå kliniska prövningar för att bevisa att det fungerar lika bra som originalet innan det kan släppas ut på marknaden. För detta görs studier på frivilliga patienter. I Sverige är kraven för analoger mer milda. Tillräckligt för att läkemedlet ska visa sin effekt in vitro. Patientförsök genomförs inte – det är dyrt och alla företag har inte råd med en sådan omfattande utbildning.

Vilka effekter har kortikosteroider på kroppen?

Betametason, den aktiva ingrediensen i båda läkemedlen, har dessa effekter:

1. Antiinflammatorisk effekt. Betametason hämmar enzymet fosfolipas A2 och hämmar därmed produktionen av proinflammatoriska ämnen som prostaglandiner, cytokiner och leukotriener. Det minskar mastcellsproduktionen, minskar kärlpermeabiliteten, stabiliserar cellmembranen och hämmar utvecklingen av inflammation.

2. Antiallergisk effekt. Betametason hämmar syntesen av allergimedierare, undertrycker frisättningen av histamin från mastceller och basofiler. Det hämmar bildandet av antikroppar och förändrar kroppens immunförsvar.

3. Immunosuppressiv effekt. Betametason hämmar frisättningen av cytokiner från lymfocyter och makrofager. Det hämmar immunförsvaret och gör kroppen mindre motståndskraftig mot olika externa faktorer (inklusive infektioner).

4. Antishockande och antitoxiska effekter. Betametason ökar nivåerna av de katekolaminer som cirkulerar i blodet: adrenalin, noradrenalin och dopamin. Det ökar också receptorernas känslighet för dessa ämnen. Orsakar vasokonstriktion och höjer blodtrycket.

Betametason påverkar viktiga metaboliska länkar:

1. Proteinmetabolism. Minskar plasmaproteinnivåerna – främst på bekostnad av globuliner. Ökar albuminproduktionen i lever och njurar, men påskyndar nedbrytningen i musklerna.

2. Kolhydratmetabolism. Snabbar upp matsmältningen av kolhydrater från matsmältningskanalen och ökar glukosbildningen.

3. Fettmetabolism. Leder till omfördelning av fettvävnad – främst i ansiktet, axelbältet och buken.

4. Metabolism av vatten och elektrolyter. Behåller natrium och vatten i kroppen och förbättrar utsöndringen av kalium och kalcium.

Båda preparaten innehåller två former av betametason:

1. Betametasonnatriumfosfat går snabbt in i blodomloppet och elimineras inom 24 timmar efter administrering.

2. Betametasondipropionat frigörs långsamt från depotet och elimineras under 10 dagar.

Effekten efter att ha injicerat drogen kommer snabbt och varar länge.

Bedömning av läkemedels effekt

Det har funnits många vetenskapliga artiklar om den roll som injicerbara kortikosteroider spelar. I den ena artikeln diskuteras användningen av betametason och andra liknande läkemedel vid skador på plantar ligament. Effekter av steroidinjektioner jämfört med placebo eller ingen behandling alls. Det fanns bevis för effekt, men kvaliteten på bevisen bedömdes som dålig. Granskarna väntar på mer forskning om detta.

I en annan artikel undersökte forskare hur systemiska kortikosteroider påverkar kronisk obstruktiv lungsjukdom. Långa och korta steroiderkurer har visat sig vara lika effektiva i behandlingen.

Inom dermatologin används betametasonbaserade produkter för behandling av autoimmuna och allergiska sjukdomar. De är indicerade i den akuta fasen, med efterföljande övergång till andra icke-hormonella behandlingar. Dermatologer tillåter att steroider injiceras direkt i skadan. Detta är ofta effektivare än lokala geler och salvor.

Inom reumatologin används intraartikulära injicerbara steroider. Det är bevisat att det fungerar snabbare och längre om det levereras direkt till effektområdet. Dipropan har visat sig ha fördelar jämfört med andra liknande läkemedel. Det är snabbt och långvarigt verkande, kräver ingen ytterligare bedövning och tolereras väl.

Det finns inga kliniska studier som jämför de två läkemedlen Dipropan och Betaspan. Det är ännu inte känt om den generiska versionen motsvarar originalprodukten. Det finns inga vetenskapliga artiklar om Betaspan i den tillgängliga medicinska litteraturen.

Användningsschema

Dipropan och Betaspan förskrivs i dessa situationer:

1. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet med en stark inflammatorisk komponent – reumatoid artrit, osteoartrit, ankyloserande spondylit etc.

2. Hudsjukdomar, inklusive allergiska och autoimmuna sjukdomar: atopisk dermatit, systemisk lupus erythematosus, psoriasis etc.

3. Allergiska sjukdomar – pollinos, astma, allergisk bronkit, läkemedelsallergi etc.

4. Systemiska bindvävssjukdomar, såsom sklerodermi, dermatomyosit etc.

5. Blodtumörer hos barn.

6. Substitutionsbehandling vid primär eller sekundär binjurebarksinsufficiens. Kortikosteroider används tillsammans med mineralkortikoider.

7. Andra tillstånd som kräver systemisk kortikosteroidbehandling – ulcerös kolit, adrenogenitalt syndrom, nefrit etc.

Dipropan och Betaspan administreras intramuskulärt. Inga intravenösa eller subkutana läkemedel kan ges!

I många sjukdomstillstånd ges kortikosteroider direkt till skadan. Vid reumatoid artrit placeras betametason t.ex. inuti leden, vid bursit placeras det i vävnaden runt leden.

Doseringssystemet och behandlingens längd bestäms av läkaren individuellt, med hänsyn till hur allvarligt patientens tillstånd är.

Försiktighetsåtgärder

Frekvensen av biverkningar beror på läkemedlets systemiska verkan. Betametason verkar på olika delar av ämnesomsättningen och orsakar därför oönskade effekter:

1. En obalans i vatten- och elektrolytbalansen leder till ödem och förlust av spårämnen.

2. Effekter på det kardiovaskulära systemet ökar blodtrycket.

3. Störningar i syntesen av fett och kolhydrater ökar risken för diabetes och fetma.

4. Effekter på ben- och muskelvävnad leder till osteoporos, senbristningar, muskelsvaghet.

5. Långsiktig läkning av sår på hudsidan.

6. Immunosuppressiva effekter leder till infektioner. En person blir mottaglig för olika virus och bakterier och smittas lätt av andra. Aktiverar ofta sin egen flora och orsakar sekundära svampinfektioner.

7. Kvinnor har ofta oregelbundna menstruationscykler.

8. Feber och rodnad i ansiktet omedelbart efter injektionen. Detta tillstånd är reversibelt och försvinner inom 10-15 minuter.

9. Risken för biverkningar är högre vid långvarig behandling och/eller höga doser.

10. Kortikosteroider används inte i sådana situationer:

11. allvarliga och utbredda svampsjukdomar;

12. Infektiös artrit – för intraartikulär administrering.

Betametason förskrivs med försiktighet vid alla kroniska inre sjukdomar, medfödda och förvärvade immunbrister. Under graviditeten används läkemedlet endast för vitala tecken – fetal binjurebarksinsufficiens kan utvecklas. Under amning får betametasonbaserad medicin inte användas.

Slutsatser

För att sammanfatta:

1. Dipropan och Betaspan är injicerbara kortikosteroider. Det är indicerat för inflammatoriska, autoimmuna och andra tillstånd som huvudbehandling.

2. Dipropan och Betaspan innehåller samma aktiva substans, har samma indikationer och kontraindikationer.

3. Dipropan är det ursprungliga läkemedlet och Betaspan är dess generiska version. Inga kliniska prövningar har utförts för att bekräfta eller motbevisa att det generiska läkemedlet är exakt likvärdigt med originalet. Man kan inte säga att läkemedlen är helt identiska och har samma effekt – eller att det ena är bättre än det andra.

4. Långvarig användning av kortikosteroider ökar risken för biverkningar och leder till allvarliga komplikationer.

Kortikosteroider får endast förskrivas av en läkare. Behandlingens dosering och varaktighet bör inte ändras – det är farligt för din hälsa.