De 12 bästa björnbärssorterna för Midlands

*En översikt över de bästa enligt redaktionen. Om urvalskriterierna. Detta material är subjektivt, inte en annons och är inte en köprekommendation. Rådgör med en specialist innan du köper.

Björnbär är inte lika populärt som hallon och växer inte på alla platser. De flesta sorterna är av amerikanskt ursprung. Men det svarta bäret har också sina beundrare i Sverige. Björnbär är en skatt av vitaminer (A, B-gruppen, E och C) och antioxidanter (antocyaniner och ellagotanniner). Sockerhalten i vissa sorter är högre än i hallon och uppgår till 14-16 %. Björnbär är också intressanta eftersom de smakar olika från en sort till en annan. Bären kommer med vanilj, karamell och honung i eftersmaken. Den är också mindre mottaglig för sjukdomar och skadedjur.

För dem som har för avsikt att plantera en björnbär på sin trädgårdstomt har Expertology-experter förberett en klassificering av de mest populära sorterna för odling i mitten av Sverige.

Rekommendationer för urval

För odling i Midlands är det bäst att välja sorter som tål låga temperaturer ned till de värden som förekommer på vintern i din region. Sorter med spik är i allmänhet mer frostbeständiga och vinterhärdiga än sorter utan spik. Men bland de spiklösa björnbären finns även sorter som tål låga temperaturer. Om vintern är snöig och frosten inte sjunker under -20 °C behöver de flesta sorter inget extra skydd.

Hur man planterar och vårdar

Det finns tre olika sorters björnbärsbuskar – upprätt, halvt upprätt och krypande. Den första behöver inte stödjas. Rätt placering av de krypande och halvt lövfällande björnbärssorterna är spaljéliknande. Detta underlättar skörden, bären mognar jämnare, buskarna får bättre luft och drabbas därför inte av sjukdomar. Avståndet mellan växter med törnen bör vara 3-4 m mellan raderna och ca 1 m mellan buskarna. För de lagerlösa sorterna kan en mer glesare plantering tolereras. Avståndet mellan dessa buskar bör vara 60-70 cm.

Om du vill odla björnbär ska du välja en solig plats. I skuggan blir de senare mogna och får mindre smak.

Jord

Björnbär föredrar väldränerade, neutrala jordar med ett pH-värde på 5,5-6,5. Lämplig för odling på leriga jordar.

På sommaren eller hösten bör organisk gödsel tillsättas i jorden före planteringen. Unga björnbär planteras bäst på våren i gropar som förberetts i förväg och som är dimensionerade för buskens rotsystem. Det är lämpligt att vattna björnbären minst 3 gånger i veckan under de första 2-3 veckorna efter planteringen. Men översväm den inte heller.

Det är tillrådligt att lägga björnbären i kompost. Det är lämpligt att använda halm för detta. Vissa trädgårdsmästare använder humus. Det första alternativet är att föredra eftersom bären förblir rena även om grenarna sjunker lågt ner mot marken.

Bevattning

När björnbäret har fått sina rötter i marken behöver det inte mycket vård. Unga buskar behöver vattnas en gång i veckan. Jorden ska hållas fuktig på ett djup av ca 2-3 cm.

Björnbären reagerar bra på vattning under mognadsperioden. Minst en 20-liters hink med vatten per buske under denna period. Vattna oftare – en eller två gånger i veckan.

Beskärning och utfodring av björnbär

Ingen beskärning under det första året. Andra årets skott av de upprättstående sorterna ska klippas tillbaka 60-70 cm följande år. Beskär också alla torkade, sjuka och brutna skott.

Kvävegödsling sker också från och med det andra året.

Hur man täcker

Björnbär som växer i mitten av remsan bör täckas över vintern. Detta gäller inte frostbeständiga sorter som klarar frost ned till -30 °C. Det finns ingen anledning att täcka dem. För att underlätta detta förfarande på hösten bör du förbereda buskarna redan på våren. Skotten böjs ner mot marken och fästs med en metallhäftklammer eller en stark tråd på ett avstånd av 20 cm från marken. För att bilda en kompakt buske kan de beskäras till en längd av 50 cm.

Spaljéerna bör inte vara högre än 2-2,5 m så att det är lätt att skörda. Och den nedre trimmen 1 m över marken. På hösten är buskarna täckta av en fleece. Om den är lätt kan den stå kvar på våren tills frosten inte längre hotar.

Bedömning av de bästa björnbärssorterna för det mellersta bältet

Denna klassificering omfattar 12 björnbärssorter med goda smakkvaliteter, god avkastning och lättskött.

Nominerad av	Plats	Namn	Betyg
Bedömning av de bästa björnbärssorterna för det mellersta bältet	1	Himlen kan vänta	5.0
2	Caraca Black	4.9
3	Doyle	4.8
4	Chester	4.7
5	Smutstem	4.6
6	Darrow	4.5
Svart satin	4.4
7	Black Butte	4.3
8	Apache	4.2
9	Tyberry	4.1
10	Agave	4.0
11	Washito	4.0

Himlen kan vänta

Betyg: 5.0

Släpptes i början av 90-talet i USA. Patenterad 2016. Originaltitel Heaven Can Wait (A-1960), som kan översättas till Heaven Can Wait. Anpassar sig väl efter omplantering. Skotten är upprätta, inte groende, ger snabb tillväxt efter beskärning. De är svåra att böja ner i marken. Frostbeständig, tål temperaturer ner till -30 °C. Måttligt motståndskraftig mot björnbärsantracnose och mycket motståndskraftig mot rost, men de flesta björnbärsodlare möter inga sjukdomar hos denna sort. Fruktbildningen är riklig, ca 10 kg per planta. Skörden börjar i mitten av juni. bär med högt innehåll av antioxidanter, stora, saftiga, men täta bär. Nästan enhetlig storlek, avlång form, väger ca 5-7 g. Ljusa, svarta, med små, lite märkbara i munnen knogar. Plockas i klasar som är placerade i buskens periferi, vilket gör det lättare att skörda. Den attraktiva presentationen av ”Heaven can wait”-bären och dess vänliga frukter gör den lämplig för försäljning i detaljhandeln.

Fördelar

• bären är täta;
• behaglig smak;
• buske utan törnen;
• Marknadsförbarhet;
• en ogrenad buske;
• resistenta mot sjukdomar;
• Det tar bara 2 veckor att skörda;
• lätt att skörda.

nackdelar

• skotten är svåra att böja.

Karaka Black

Betyg: 4.9

Uppfödd i Nya Zeeland, populär bland trädgårdsägare i tempererade områden. Ledande när det gäller tidig mognad, särskilt bland de storfruktiga björnbären. Skotten är långa och flexibla, med törnen, men de är tillräckligt mjuka och inte för taggiga. Grenarna är flexibla, med en genomsnittlig längd på 3-5 meter, så de bör helst odlas med en spaljé. På hösten tas skotten bort och placeras på marken, inga problem med att täcka över vintern. Bären är avlånga och har en jämn diameter på hela sin längd. Lika stora, stora och täta. De väger inte mindre än 10 g styck, men vissa når en vikt på 15-17 g. Söt och syrlig balanserad smak, med en delikat doft som påminner om hallon. Under det fjärde levnadsåret ger varje bär upp till 12 kg bär. Tack vare sin tidiga mognad och rikliga fruktsättning är den lämplig för kommersiell odling. Även om den är saftig och har god transportförmåga. Blackberry Caraca Black är långvarig och håller i 1,5-2 månader. Sorter som är känsliga för svampsjukdomar.

Fördelar

• en sort med tidig mognad;
• stora bär;
• harmonisk smak;
• hög avkastning;
• lätt att förbereda sig för vintern.

Nackdelar

• Kräver profylaktisk behandling med svampbekämpningsmedel.

Doyle

Betyg: 4.8

Bronsmedaljen går till Doyl. Populär sort med en riklig skörd på upp till 20 kg per planta och medelstora bär. Den mest vinterhärdiga och frostbeständiga sorten. Klarar temperaturfall så lågt som -30 °C. Doftande, rundad, med en lätt jordgubbsliknande smak. Rekommenderas för odling på en spaljé. Kvistarna är långa och kraftiga, upp till 7 m. Fördröjd fruktsättning. Bären skördas från första decenniet i augusti till slutet av september, när de flesta andra sorter har avslutat sin fruktsättning. Blomningen är försenad; under huvudskörden finns knopparna fortfarande kvar på plantan. Det är därför som avkastningen kan skördas under lång tid. Dess motståndskraft mot solljus och värme anses vara en speciell sort. Även i varmt väder torkar bären inte ut i solen och förblir saftiga.

Fördelar

• inga törnen eller taggar
• hög avkastning;
• Stora, endimensionella bär;
• Lång fruktperiod;
• kan odlas för försäljning;
• Transportförmåga;
• frostbeständighet;
• bären inte bränns i solen;
• Sjukdomsresistent.

Nackdelar

• inte funnen.

Chester

Betyg: 4.7

En annan amerikansk sort i urvalet. En sent mognande sort som börjar bära frukt i mitten av augusti. Inga spikar på grenarna. Resistent mot låga temperaturer ned till -30 °C, tolerant mot torka. Bären är medelstora och mycket täta. Mycket god transportförmåga och hög avkastning. Varje bär ger upp till 40 söta svarta bär.

Fördelar

• frostbeständig;
• riklig fruktsättning;
• Behöver inte stödjas;
• avsaknad av törnen;
• Hög transportförmåga;
• Sen mognad, när andra sorter inte längre har bär.

Nackdelar

• stark.

Smutstem

Betyg: 4.6

Smooth Steam-namnet kan översättas till slät stjälk. Uppfödd i USA i mitten av 60-talet. Resistent mot de flesta sjukdomar. Skotten är korta, ca 3 m långa, utan törnen. Upp till 40 knoppar på varje blommande gren. Medelstora till medelstora bär, något varierande i storlek, saftiga och lösa. Dessert smak, söt med en liten syra. Smutstem ger ganska bra avkastning för de flesta trädgårdsmästare; den uppnår hög avkastning genom hög buskstyrka.

Fördelar

• inga törnen;
• resistenta mot sjukdomar;
• Hög avkastning;
• bären är söta.

Nackdelar

• Låg transportabilitet.

Darrow

Betyg: 4.5

Darrow-sorten är ganska tålig. Står upprätt, med starka, medelstarka stjälkar. Törnen finns, men få. Klarar temperaturer ned till -22 °C. Kännetecknas av hög avkastning och medelstora och stora bär med en längd på upp till 5 cm. De är blanka, svarta, söta, endimensionella, luktfria och glänsande. Söt smak med lite syra.

Fördelar

• härdighet och frostbeständighet;
• endimensionella bär;
• riklig skörd.

Nackdelar

• törnen.

Svart satin

Betyg: 4.4

Björnbärssort med långa, kraftiga stjälkar, utan törnen. Långsiktig till sen förfallodag. Skotten är ömtåliga, de går lätt sönder. Bäst att odla på en spaljé. Ingen rotstock. Mycket bra för konservering, syltning och syltning. mognar i slutet av det första decenniet i juli. God motståndskraft mot vinterkyla, ned till -25 °C. Bären är rundade, blåsvart, söta och sura med en karakteristisk arom. Hög avkastning, upp till 20 kg per planta.

Fördelar

• inte gror;
• hög avkastning;
• Hög halt av flavonoider;
• väl lämpade för bearbetning;
• sjukdomsresistent.

Nackdelar

• Odlad i halvskuggan tenderar den att bli sur.

Black Butte

Betyg: 4.3

En sort med tidig mognad från ett kanadensiskt urval. Långvarig fruktsättning, de första bären kommer i det tredje decenniet av juni. Bären är långsträckta, upp till 5 cm, attraktiva, formade som Caraca Black. Söt smak, med syra vid teknisk mognad. Avkastande sort. Det kan vara svårt att plocka eftersom stjälkarna är taggiga; – Frostbeständig; – Frostbeständig under vintern.

Fördelar

• stor fruktbarhet;
• Tidig mognad;
• söta bär.

Nackdelar

• törnen.

Apache

Betyg: 4.2

Amerikansk sort, utvecklad 1988. De unga plantorna ger märkbart mindre frukt än de mogna plantorna. Koniska, stora, koniskt formade bär som väger ca 10 g. Skörden börjar i slutet av juni och pågår i cirka 35 dagar. Söt som Heaven Can Wait, men med stora stenfrukter. Högt innehåll av antioxidanter i bären. Avkastar cirka 2,5 kg per planta. Medelstark sjukdomsresistent, tolerant mot orange rost.

Fördelar

• hög frostbeständighet;
• en sort utan frön;
• anspråkslöshet;
• stora bär;
• Motståndskraftig mot orange rost;

Nackdelar

• Små bär under de första åren av fruktsättning.

Tyberry

Betyg: 4.1

Tyberry är en tidig hybrid av björnbär och hallon från skotska uppfödare. lätt att ta hand om. Långa skott som böjs och inte bryts lätt. Blommor gräddrosa. De första bären mognar i mitten av juni. Läcker, karamell-honung-smak; vissa odlare beskriver den som påminner om jordgubbs- och hallonsylt. Bären är endimensionella, vinrödfärgade, avlånga, stora. Fruktbildningen börjar de sista tio dagarna i juni och varar cirka 3 veckor. Mycket immuna mot sjukdomar.

Fördelar

• aptitretande utseende;
• mognar snabbt;
• lätt att sköta;
• Färgen på bären är ovanlig;
• lätt att täcka över för vintern.

Nackdelar

• grenspikar.

Agawam

Betyg: 4.0

Den är medelmogen, ger hög avkastning och har visat sig vara effektiv genom åren. Stark, kraftig, upprättstående skott med stora taggar. Producerar många rotstockar. Klarar kortvariga temperaturfall så låga som -25 °C. En av de mest tåliga sorterna. Agawam-bären är inte krävande och ger en riklig avkastning, upp till 10-15 kg per planta. Söta bär, efterrätt och bär på burk. De är medelstora, ovala och väger ca 4,5-5 g. Söt i smaken, lite syrlig och mycket doftande, påminner lite om mullbär. mognar i slutet av juli eller början av augusti.

Fördelar

• lätt att ta hand om;
• vinterhärdig och frostbeständig;
• lagrar bra;
• Kräver inget stöd;
• Lämplig för att odlas som häck;
• hög avkastning.

Nackdelar

• vassa törnen.

Washito

Betyg: 4.0

Det ursprungliga namnet på sorten är Ouachita. Uppfödd av Washito i USA. Stjälkar upprätt, tjocka, korta, ca 1,5 m, utan törnen. Medel till medel sent mognande sort. Anpassar sig väl till odling i olika klimatförhållanden. Svarta avrundade, söta svarta bär. De är större än Apache-kornen. Genomsnittlig vikt av bären – 7-10 g, vissa når 15 g. De är lätta att plocka, eftersom de ligger i buskens periferi. Hög avkastning, upp till 30 kg per planta. Dess bär är mycket säljbara, så den är perfekt för marknaden eller för försäljning via kedjor. Behåller sitt kommersiella utseende i upp till en vecka. Resistent mot sjukdomar, men om våren eller sommaren är regnig kan vissa odlare rapportera om mjältbrand. Buskarna tål frost ned till -15 °C.

Fördelar

• inga spikar;
• frostbeständighet;
• behaglig smak;
• stor fruktbarhet;
• Bären bränns inte i solen;
• Torkhetstolerans;
• transportbarhet och hållbarhet;
• Lätt att skörda.

Brister

• Låg immunitet mot mjältbrand;
• svårt att böja skotten.