Vad är skillnaden mellan ett lyceum och ett gymnasium?

Ofta ändrar utbildningsinstitutioner, som söker individualitet och vill sticka ut från mängden, sitt namn antingen till gymnasium eller lyceum. Ofta har eleverna och deras föräldrar samt skolförvaltningen liten förståelse för skillnaden mellan gymnasieskola och gymnasiesärskola. Låt oss ta reda på vad lyceum och gymnasium har för inriktning och hur de skiljer sig från varandra. Gymnasium

Gymnasiet kan spåra sin historia tillbaka till det antika Grekland, där liknande institutioner med detta namn först dök upp. De gymnasier som vi känner till i dag inrättades i Europa på 1500-talet. De förberedde redan eleverna för högre utbildning. I Sverige i början av 1900-talet hörde de till de institutioner som tillhandahöll gymnasieutbildning snarare än specialiserad utbildning. Dessa klasser avskaffades efter revolutionen 1917. Senare, efter Sovjetunionens kollaps, började de humanistiska strömmarna dyka upp. De erbjuder fördjupade studier i vissa ämnen. Undervisningen baserades på experimentella och avancerade undervisningsmetoder.

Det fanns en särskild urvalsprocess för framtida gymnasieelever och kraven på lärare var strängare. För att få den nya elitstatusen måste skolan genomgå en rigorös inspektion. Eleverna, lärarna och administrationen genomgick alla tester. Skolans fysiska utrustning måste vara förenlig med dess nya status. De allmänna gymnasieskolornas prestige ökade gradvis. Detta ledde till att föräldrarna blev alltmer angelägna om att skriva in sina barn där. Ofta var de tvungna att genomgå en allvarlig tävling.

Hur gymnastiksalar fungerar

För närvarande skiljer sig gymnasieskolorna formellt sett inte från de allmänna gymnasieskolorna. Trots detta har de tidigare elitutbildningsinstitutionerna av egen vilja bevarat sina traditioner genom särskilda utbildningsprogram.

Utöver elever i grundskolan valdes sökande till gymnasieskolor ut. Men enligt lagen får de inte komma in i grundskolan på grund av ett test. Det enda kravet för att bli antagen till ett förstklassigt gymnasium var bostadsorten. I årskurs 1-4 i denna utbildningsinstitution studerar barn som är registrerade i det område där gymnasiet ligger. Elever från andra delar av staden kan tas emot endast i mån av plats. Naturligtvis gäller dessa regler endast offentliga gymnasier, privata institutioner kan fastställa antagningsregler självständigt.

Vilka var de särskilda dragen i inlärningsprocessen?

I gymnasieskolor undervisas vanligtvis endast i humaniora, även om det finns några undantag. I Kaliningrad Gymnasium nr 1 i Kaliningrad finns till exempel gymnasieelever i följande inriktningar:

1. vetenskap;

2. humaniora;

3. socioekonomiska;

4. teknisk.

Gymnasieutbildningen är mer omfattande, inte genom en ökning av antalet undervisningstimmar, utan genom differentiering. Detta innebär inte att det inte kommer att finnas någon fysikklass inom humaniora och ingen engelsk klass inom matematik. I den smalare klassen kommer minst alla icke-specialiserade ämnen att undervisas. Det visar sig att barn väljer inriktning och får mer kunskap i de ämnen de är intresserade av än i de grundläggande ämnena. Detta tillvägagångssätt har uppenbara fördelar: barnen studerar på djupet endast de vetenskaper som de är naturligt intresserade av. Efter avslutad gymnasieskola går de in på lämpliga universitet.

Extracurriculära aktiviteter

Gymnasieskolor har vanligtvis en särskild inriktning på vidareutbildning. Eleverna erbjuds valbara kurser i specialämnen och det finns många idrottsklubbar och hobbygrupper samt regelbundna tävlingar, mästarklasser och handledning. De har möjlighet att utveckla sin potential och göra vad de känner för att göra.

På vissa skolor, t.ex. på Fadeev-gymnasiet i Sankt Petersburg, finns det en struktur som kallas Council of Grammar School Students och som består av elever, lärare och administrationen. Rådet organiserar gemensam planering av evenemang och tävlingar och diskuterar elevernas önskemål. Kort sagt deltar barnen ganska aktivt i gymnasieverksamheten.

Typer av gymnasieskolor

Gymnasierna skiljer sig från varandra inte bara i fråga om ämnesinriktning utan även i fråga om andra egenskaper.Följande typer av utbildningsinstitutioner är vanliga i Sverige:

1. Internatskolor med heldagsskola. En mellanvariant till internatskolorna är heltidsgymnasier. Eleverna stannar där från morgon till sen kväll och läser sina lektioner, vilar sig, äter lunch, gör sina läxor och går sedan hem för att sova.

2. Tvåspråkig. Det handlade inte bara om att undervisa i ett eller två främmande språk, utan också om att ha lektioner i dem. Vissa privata institutioner har utländska lärare som undervisar på sitt eget språk.

3. Ortodoxa. Religiösa gymnasieskolor undervisar inte bara i grundämnen utan även i världslitteratur, latin, rysk litteratur, grekiska och teologi.

Utbildningens kvalitet

Gymnasieutbildningen är en elitutbildning som ställer höga krav på lärare, elever och läroplaner. Särskild uppmärksamhet ägnas åt projektarbete i gymnasieskolor. Dessa institutioner fokuserar på ett individuellt förhållningssätt till eleverna, hjälper dem att upptäcka sin potential och ger dem karriärvägledning. I allmänhet är gymnasieskolornas materiella och tekniska resurser ganska tillfredsställande.

Lyceum

Lyceum har också gamla grekiska rötter. Detta var namnet på den skola som grundades av Aristoteles och som existerade i ungefär 800 år. På 1800-talet fanns det sex lyceum i Sverige som hade status som elitinstitutioner. De avskaffades efter oktoberrevolutionen. 1992 gjorde institutionerna en comeback, men i en ny skepnad, som gymnasieskolor med teknisk profil. Dessutom började man samtidigt kalla liceums för yrkesskolor, där barnen började få en grundläggande yrkesutbildning.

År 2012 började lyceum dyka upp som en separat typ av läroanstalt, som tillsammans med gymnasier blev gymnasieskolor. På juridisk nivå har den betydande skillnaden mellan ett lyceum och en allmän gymnasieskola försvunnit.

Hur fungerar lyceum?

Även om lyceerna formellt sett är likvärdiga med skolor, är de i praktiken mycket olika, med sina fördelar. Gymnasierna har ett brett utbud av kursplaner, olika profiler och ökad uppmärksamhet på dem. Lyceet har inte rätt att gå under FSES minimikrav, men kan höja sig över det. Läroplanen berikas genom att öka antalet timmar; belastningen på institutionen är högre. Utöver de obligatoriska ämnena deltar gymnasieeleverna i extracurriculära aktiviteter, projektarbete, studiegrupper och klubbar.

Gymnasieskolor har traditionellt sett olika typer av specialisering:

1. Fysik och matematik.

2. Teknisk.

3. PE.

4. Samhällsvetenskap och humaniora.

5. Socioekonomisk utbildning.

6. Vetenskapslyceum.

7. Turist och lokal historia.

Men i regel finns det inte så många studieområden på ett lyceum. Oftast erbjuder de bara ett ämnesområde. Utbildning i smala klasser syftar till att ge barnen yrkesinriktning. Det är inte ovanligt att liceums är verksamma inom en högre utbildningsinstitution eller en vetenskaplig akademi. De kallas för universitet som förbereder framtida studenter för ett visst universitet. Det finns sådana lyceum på grundval av S:t Petersburgs statliga universitet, National Research University Higher School of Economics, Russian Academy of Arts där man förutom huvudämnena studerar specialämnen. Elever som går ut gymnasiet har en fördel när de söker till dessa institutioner.

Det finns internatskolor där barnen bor och studerar och som har egna sovsalar inom en minuts promenad från skolbyggnaden. I dessa fall ägnas stor uppmärksamhet inte bara åt studier utan även åt fritidsaktiviteter. Den största fördelen med en sådan institution är kontinuiteten i undervisningsprocessen. I Chelyabinsk finns till exempel en internatskola för begåvade barn. Det är en intressant institution där endast pojkar från klass 8 är inskrivna.

Vanliga skolor har inte ett så stort antal valbara kurser, utökade program och kompletterande utbildningar. Lyceet är inte bara ett utbildningsområde utan också ett pedagogiskt område. Om du tittar på rangordningen kommer du att se att lyceum ligger bredvid gymnasier.

Villkor för inskrivning

Gymnasieskolor har i allmänhet ingen grundskola. Skolan börjar i årskurserna 5-8. De sökande väljs ut före inskrivningen. Urvalsprocessen baseras på ämneskunskaper, deltagande och olympiadresultat. Den som vill bli inskriven i en gymnasieskola kan inte bara ansöka, utan ett seriöst uttagningsprov måste anordnas. Lyceum är vanligtvis väl genomtänkta, eftersom de förbereder eleverna för en specifik högskola.

Skillnaden mellan ett lyceum och ett gymnasium

Ovanstående kan leda till slutsatsen att trots att både lyceum och gymnasium tillhör elitutbildningsinstitutionerna, som har goda faciliteter ochNär det gäller att förbereda barn för universitetet finns det betydande skillnader mellan de två:

1. Gymnasieskolor börjar på mellanstadiet eller högstadiet, gymnasieskolor börjar på grundskolan.

2. Vid lyceum finns det ett strikt urval för antagning, men inte för antagning från grundskolan.

3. I gymnasierna är inriktningen bredare, lyceerna är mer fokuserade, baserade på ett visst universitet.

4. Lyceum har mer djupgående kunskaper med fler timmar, gymnasier har mer differentiering.

5. Till gymnasiet kan endast elever från ditt eget distrikt söka, till lyceum även elever från andra städer.

6. Barnen bor ofta i lyceum; i gymnasier går de hem för natten.

7. I lyceum är extracurriculära aktiviteter utformade med särskild pedagogisk inriktning, medan man i gymnasier ägnar mer uppmärksamhet åt klubbar och aktiviteter.

Det är meningsfullt att ansöka om allmän gymnasieskola och gymnasium

Om barnet eller familjen beslutar sig för att skriva in sig på en elitinstitution är det viktigt att inse att valet av specialisering ligger många år fram i tiden. De institutioner som är inriktade på främmande språk prioriteras fortfarande. Vissa ämnen undervisas på ett främmande språk. Om du fördjupar ditt barn i språkmiljön är det naturligtvis mycket snabbare för barnet att lära sig tala språket flytande.

Men det är viktigt att bedöma de påfrestningar som sannolikt kommer att påverka barnets hälsa. Barnläkare säger att de vanligaste klagomålen bland eleverna på gymnasier och lyceum är huvudvärk, gastrit, myopi. De har ofta nedsatt immunförsvar, har dålig fysisk kondition och tillbringar en stor del av sin tid vid ett skrivbord.

Det är naturligtvis bra att sträva efter bättre kunskap. Men vi måste göra det klart. Barnet får gå i en vanlig allmän skola upp till en viss årskurs. När man väl har bestämt sig för vilken inriktning man vill ha är det möjligt att välja en elitutbildningsinstitution som motsvarar elevens prioriteringar.