Jämförelse av Fosfogliv och Carsil | Bestämning av det bästa alternativet

Hepatoprotektorer är läkemedel som används vid olika leversjukdomar. De skyddar cellerna från skador, förhindrar utvecklingen och utvecklingen av fibros och förbättrar gallflödet. Ibland används dessa produkter som en medicineringstäckning för andra läkemedel som är skadliga för levern.

I den här artikeln kommer vi att diskutera två hepatoprotektorer – Carsil och Phosphogliv. De skiljer sig åt i sammansättning och verkningsmekanism, men har liknande indikationer och kontraindikationer. Läs mer om egenskaperna hos hepatoprotektorer.

Jämförelse av innehåll

Fosfogliv och Carsil tillhör gruppen hepatoprotektorer. De är inte motsvarigheter och skiljer sig åt i fråga om sammansättning, formulering och pris. En allmän översikt över läkemedlen visas i tabellen nedan.

Hur hepatoprotektorer fungerar

Syntetiska och växtbaserade hepatoprotektorer fungerar på olika sätt. Phytolysin och Cystone har liknande förväntade effekter: båda fungerar korrekt i levern och gallvägarna och hämmar sjukdomsutvecklingen.

Fosfogliv

Den kombinerade produkten har en trippelverkan:

1. Stabiliserar membranen;

2. hepatoprotektiv;

3. antiviral.

Fosfolipider i läkemedlet är i form av fosfatidylkolin. Det är en grundsubstans i cellmembran och intracellulära strukturer. Det är en cytoprotektor – den återställer cellstrukturen och cellfunktionen när cellerna skadas.

Andra effekter av fosfatidylkolin:

1. Återställer protein- och lipidmetabolismen;

2. Normaliserar produktionen av enzymer;

3. förhindrar att aktiva ämnen försvinner från levercellerna;

4. Inhiberar tillväxten av bindväv i stället för normala leverceller, vilket förhindrar utvecklingen av fibros och skrumplever.

Glycyrrhizinsyra i Fosfogliv har antiinflammatoriska egenskaper. Det fungerar som en antioxidant och skyddar cellmembranen från nedbrytning. Stärker effekten av sina egna hormoner (glukokortikoider), så det används för icke-infektiösa leverskador.

Glycyrrhizinsyra har en antiviral effekt och används därför vid behandling av hepatit B, C och D. Det ökar produktionen av interferon, stimulerar T-link immunförsvaret och aktiverar kroppens resurser. Det antas att läkemedlet leder till att sjukdomen går tillbaka, men inga tydliga bevis för detta har hittats.

Carsil

Produktbas – torrt extrakt av mjölktistelns frukt. Dess aktiva ingrediens, silymarin. Effekterna kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

1. Stabiliserar levercellsmembranen och förhindrar cellförstöring. I skadade celler ökar silymarin produktionen av fosfolipider och proteiner. Cellväggens genomsläpplighet minskar och förlusten av dess inre beståndsdelar (inklusive transaminaser – ALT och AST) upphör.

2. Inhiberar utvecklingen av inflammation i vävnader: hämmar mastcellernas aktivitet, förhindrar neutrofilernas rörelse.

3. Har en antitoxisk effekt: blockerar produktionen av ämnen som transporterar gifter och toxiner genom cellväggen.

4. Utlöser vävnadsregenereringsprocesser och hämmar utvecklingen av skrumplever.

Det finns bevis för att dessa effekter silymarin kan användas inte bara vid leversjukdom, utan även vid andra sjukdomar.

Finns inte med i listan: bedömer läkemedlets effektivitet

Enligt moderna begrepp klassificeras hepatoprotektorer som läkemedel med obevisad effekt. Varken Fosfogliv eller Carsil har testats seriöst i kliniska prövningar. I många länder marknadsförs de som kosttillskott – ingen skada, ingen nytta. I Sverige behandlas hepatoprotektorer som läkemedel. Låt oss titta på varför sådan medicinering bör tas med försiktighet.

Fosfogliv

Fosfolipider har länge varit föremål för debatt bland forskare. Idén verkade en gång i tiden fantastisk: att hitta och välja ut läkemedel som passar in i luckan i hepatocyternas cellvägg. Vi vet att hepatit (leverinflammation) förstör levercellerna – så varför inte reparera deras struktur med liknande komponenter??

I praktiken visade det sig inte vara så enkelt. Det visar sig att fosfolipider inte bör ges i det akuta skedet av hepatit. Istället för att använda läkemedlet som byggmaterial börjar levercellen återvinna det. De ökar belastningen på levern och försämrar patientens tillstånd. Därför överger läkare denna taktik.

I det kroniska sjukdomsförloppet är effekten av Fosfogliv också tveksam. Sedan 1989 har fem studier om essentiella fosfolipider genomförts. Dessa läkemedel förväntades hjälpa till vid alkoholisk leversjukdom och skydda organet från de skadliga effekterna av olika läkemedel. Kliniska prövningar har inte visat någon fördel. I en studie från 2003 fann man inga positiva effekter av fosfolipider. Tvärtom har forskare upptäckt: vid akut och kronisk viral hepatit bör sådana preparat inte förskrivas – de intensifierar gallstasis och inflammation.

I en rapport från Formulary Committee hävdas det att fosfolipider har obevisad effekt. Cochrane Library har inga studier om läkemedlet. Positiva uttalanden om Fosfogliv finns endast i ryskspråkiga källor:

År 2015 presenterades resultaten av en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie, Hepard. Totalt 88 patienter med icke-alkoholisk fettlever sjukdom deltog. Författarna säger att om Fosfogliv läggs till i kombinationsterapin minskar inflammationsaktiviteten i levern avsevärt. Detta bekräftas laboratoriemässigt genom en minskning av ALT- och AST-enzymerna. Det har också visat sig minska graden av leverfibros.

2017 visade Jaguar-studien att Fosfogliv är effektivt vid alkoholisk leversjukdom. Den här gången var det fler än 120 personer som deltog i rättegången. Författarna dokumenterade en minskning av inflammatoriska cytokiner och en minskning av graden av fibros under behandlingen.

År 2013 genomfördes en studie om Fosfoglivs effekt vid behandling av psoriasis. Författarna påpekar att behandlingen minskar symtomen på den underliggande sjukdomen, minskar inflammationsaktiviteten i levern och förbättrar patienternas tillstånd. Det fanns 30 deltagare i försöken.

Observera att urvalet i studien är litet, mellan 30 och 120 personer. Ny forskning behövs för att få tillförlitlig information.

Carsil

Det finns inte heller någon evidensbas för Carsil. Det finns inte med i Cochrane Library och är i allmänhet placerat som ett kosttillskott utomlands. Ett stort antal studier i den ryskspråkiga litteraturen ägnas åt extrakt från mjölktistel:

1. Silymarin (den aktiva ingrediensen i mjölktisteln) har visat sig fungera vid alkoholisk leversjukdom. Författarna till studien tror att detta beror på substansens antioxidativa verkan.

2. Vissa studier tyder på att silymarin kan användas vid behandling av magsår och sår i tolvfingertarmen och som adjuvant vid cancer.

3. Silymarinbaserade läkemedel (inklusive Carsil) har visat sig verka på olika delar av det antioxidativa försvarssystemet och kan användas vid olika leversjukdomar. Det rekommenderas dock inte att ta läkemedlet vid viral hepatit.

4. Karsil rekommenderas för biliär dyskinesi. Författarna till studien anger att under behandlingen normaliseras gallblåsans arbete och symtomen på sjukdomen avtar.

Många forskare menar att det behövs mer forskning för att Carcil. Det finns fortfarande inte tillräckligt med data för att avgöra om läkemedlet är effektivt.

Regim och indikationer

Indikationerna för förskrivning av Fosfogliv och Carsil är likartade:

1. Akut och kronisk virushepatit;

2. hepatos – fettdegeneration i levern;

3. Andra leverskador orsakade av läkemedel, alkohol eller förgiftning;

4. skrumplever;

5. berusning.

Fosfogliv används också för behandling av hudtillstånd som eksem, neurodermitism och psoriasis. Carsil är indicerat för galldyskinesi och pankreatit.

Preparat i dragees eller kapslar tas oralt. Dosering och administreringsfrekvens beror på ålder och svårighetsgrad. Intravenösa hepatoprotektorer används under en kort period på 10 dagar. Patienten byter sedan till en oral form av läkemedlet.

Försiktighetsåtgärder

Biverkningar under behandlingen är sällsynta. Det är vanligt att dessa klagomål förekommer:

1. hudutslag;

2. svullnad;

3. Förhöjt blodtryck; ✅.

4. Carsil leder ibland till diarré.

Båda är kontraindicerade vid graviditet och amning samt för barn under 12 år.

Slutsatser

Låt oss sammanfatta:

1. Fosfogliv och Carsil är hepatoprotektorer. De skyddar levercellerna från skador och förhindrar utvecklingen av fibros och skrumplever. Båda dessa behandlingar är kontraindicerade under graviditet samt hos barn och ungdomar, men de har inte visat sig vara effektiva. I den ryskspråkiga litteraturen talas det om fördelarna med hepatoprotektorer vid leversjukdomar.

2. Fosfogliv och Carsil tolereras väl, orsakar sällan biverkningar och har nästan inga kontraindikationer. Används inte under graviditet och amning, till barn under 12 år.

Hepatoprotektorer förskrivs sällan som enda behandlingsmetod. Används vanligtvis i kombination med andra läkemedel – antiviral, enzym, koleretikum. Förlita sig inte enbart på hepatoprotektorer. Om den underliggande orsaken till sjukdomen (virusinfektion, alkoholförgiftning) inte elimineras är läkemedlet inte till någon nytta.