Det bästa sättet att göra en koloskopi, med eller utan bedövning

Maskinell undersökning av den inre tarmen, dvs. den stigande, tvärgående och nedåtgående tarmen samt sigmoid och rektum, ger en fullständig bild av de patologiska förändringarna i alla skikt av matsmältningsorganet. Ett rör som förs in med en videokamera gör det möjligt att se alla förändringar in i minsta detalj på en bildskärm. Förutom videopresentation samlar endoskopet också in biomaterial för histologisk undersökning. Det är också möjligt att avlägsna polypos runt hela tjocktarmen med denna apparat. Patienter som lider av gastrointestinala sjukdomar ställer sig samma fråga: Är det bättre att genomgå en koloskopi med eller utan anestesi?? Våra experter på Expertology Magazine kommer att försöka besvara denna fråga i detalj.

Förfarandets betydelse, beslutet att använda anestesi

Undersökningen används för att fastställa sjukdomstyp, typ av patologisk process, omfattningen av tarmskador och hur mycket angränsande organ och vävnader är involverade i den inflammatoriska processen. För 10-15 år sedan ansågs detta förfarande vara smärtsamt. Under proceduren kan endoskopisten, genom att leda röret i rätt vinkel, orsaka smärta, eftersom tarmarna är utrustade med ett otroligt antal nervreceptorer. Den smärtsamma endoskopiska undersökningen ledde till att många patienter avstod från röntgen, ultraljud, MRT och datortomografi. Men nackdelen med en sådan hantering av hårdvara är bristen på möjlighet att ta biomaterial för undersökning av cancer, bestämning av smittkälla + typ av patogen flora. För att eliminera smärtfaktorn har läkare börjat utföra koloskopi under lokal eller allmän anestesi.

Koloskopi med anestesi

Genom att sänka smärttröskeln kan endoskopet föras in i ändtarmen smärtfritt och utan rädsla för konsekvenser som t.ex. tarmkramp på grund av patientens upplevelse, blödning på grund av plötsliga kroppsrörelser orsakade av smärta och slutligen: oförmåga att utföra undersökningen till slutet på grund av att patienten skriker och vägrar att bli helt undersökt.

Former av smärtlindring vid koloskopi:

1. LokalbedövningBedövningsmedel: Bedövningsmedel injiceras i ändtarmen, vilket gör nervcellerna i området känsligare och håller dem undertryckt under en längre tid. Smärtreaktionen försvinner inte helt och hållet, så det finns ett obehag under ingreppet när endoskopet är i direkt kontakt med slemhinnan. Smärta i detta fall kan orsakas av att blåsa luft i tjocktarmen och av förekomsten av inflammatoriska lesioner, blödande eller purulenta sår, polyper eller neoplasmer av godartad eller malign typ.

2. Användning av lugnande medel: Före koloskopin kommer patienten att sederas intravenöst eller intramuskulärt. Koloskopi av tjocktarmen efter att sömnigheten har börjat. Bedövningsmedel sänker tarmreceptorernas smärttröskel och ingreppet är smärtfritt i alla delar. Fördelar med anestesi vid koloskopi: inget behov av anestesiutrustning, snabb återhämtning av patienten efter koloskopi.

3. Allmän anestesi: får endast utföras under sjukhusförhållanden, dvs. i operationssalen. Före ingreppet väljs narkosmedlet, ett prov tas för att utesluta allergier och doseringen bestäms. Efter injektionen av läkemedlet somnar patienten och koloskopin utförs helt smärtfritt. Indikationer för denna typ av anestesi är hög reaktion på smärta, spädbarnsålder, adhesioner och erosioner i tarmen.

Uppmärksamhet! Patienterna kommer långsamt ut ur anestesiläget med flera efterverkningar: yrsel, illamående, ibland kräkningar, smärta i bukens periferi. På grund av reaktionerna och de kliniska tecknen plus uteslutande av komplikationer som blödning, peritonit – måste patienterna observeras i flera dagar på sjukhus.

Indikationer för koloskopi under anestesi

Den kontroversiella frågan ”Är det bättre att genomgå en koloskopi med eller utan bedövning??”Smärtan, som skrämmer många patienter, måste avgöras och det är viktigt vilken typ av narkos de väljer. Våra journalister har efter att ha studerat många källor funnit att majoriteten av dem väljer koloskopi med lugnande medel. Alternativet är mycket lämpligt av tre skäl: ingen smärta, förgiftning eller komplikationer. I slutändan övervägs detta alternativ av ett konsilium av läkare, som tar hänsyn till patientens känslighet för läkemedlet, associerade sjukdomar i system och organ (kardiovaskulära, endokrina, diabetes, tumörer, CNS-sjukdomar) och graden av gastrointestinala skador.

Koloskopi utförs när:

1. Ihållande smärta i epigastrisk region och tjocktarmens perifera område;

2. Dyspepiska besvär med pus och blod i avföringen;

3. Kronisk förstoppning;

4. Förekomst av färskt blod under avföring;

5. Specifik avföring för inre blödning;

6. Ihållande avföring;

7. hemorrojder;

8. kronisk anemi;

9. berusning;

10. Ökad gasbildning vid dyspeptiska fenomen;

11. misstänkta maligna eller godartade tumörer;

12. Svår viktminskning av okänd etiologi;

13. Crohns sjukdom;

14. bekräftelse av diagnosen och för histologisk undersökning;

15. uteslutning av återfall i sjukdomen.

Efter operation för att avlägsna en tjocktarmstumör rekommenderas en koloskopi för att utesluta återfall. Om det finns en historia av tarmcancer i familjen finns det ett behov av undersökning och en maskinell undersökning av mag-tarmkanalen för att utesluta patologi.

Förteckning över kontraindikationer

Undersökning av tjocktarmssegment med ett endoskop har blivit det främsta verktyget för att fastställa rätt diagnos. Men i motsats till den positiva sidan av den diagnostiska metoden finns det kontraindikationer.

Koloskopi rekommenderas inte vid:

1. Kroppens ökade reaktivitet mot bedövningsmedel;

2. Patologi i centrala nervsystemet;

3. epilepsi;

4. Perniciös anemi;

5. kardiovaskulär insufficiens;

6. En diet med laxermedel, diarré och lavemang;

7. Mitralisklafffel;

8. urolithiasis;

9. peritonit;

10. graviditet.

Även med dessa kontraindikationer utförs ingreppet om det finns ett kritiskt behov. Alla steg diskuteras i förväg och flera läkare (narkosläkare, intensivvårdsläkare, onkolog, kirurg) är närvarande utöver endoskopisten. Med tanke på riskerna med ingreppet är sjukvårdarna beredda att ge specialiserad vård i händelse av oväntade omständigheter, t.ex. blödning, andningsstillestånd, hjärtstillestånd, perforering av tjocktarmen på grund av sår, polyper eller en tumör. Patienten måste förberedas före ingreppet enligt ett särskilt schema, vilket påverkar resultatet av undersökningen och patientens tillstånd före och efter undersökningen.

Förberedelser för koloskopi i olika faser

Före den diagnostiska proceduren måste hela tarmen vara ren, dvs. den får inte innehålla några fekalier. Slemhinnan får inte ha minsta lilla ”skräp”; det kan uppfattas som patologiskt. Det är därför det finns ett helt system av förberedande manipulationer: laxermedel, dieter, renande lavemang.

Stadium av tarmförberedelse:

Kostberedning: undvik fet och kryddig mat. Under tre dagar måste kosten bestå av täta, uppdelade måltider:

1. En lätt frukost klockan 8:00: krutonger och osötad grönt te;

2. 10:00: fettsnål kefir, hårdkokt ägg;

3. 12:00: ett glas juice eller kissel med en bit vitt bröd och en bit fettsnål fisk;

4. 14:00: svamp- eller potatissoppa, potatismos med ångad kotlett (eller pasta, ris), ett glas grönt te och söta croutoner med sultanrussin;

5. 17:00: en bit kokt kycklingkött, vitt bröd;

6. 19.00: Ett glas fettfri kefir, krutonger, bakat äpple.

Alkohol, vatten med gas, frukt, grönsaker, gröt, rågbröd, bönor, feta köttprodukter, majonnäs, heta kryddor – inte tillåtet i kosten. Denna diet är ett effektivt sätt att befria tarmarna från avföring.

Rening: lavemang med varmt vatten och laxermedel som Senadexen, Duphalac. Dessutom måste du fylla på med vätska genom att dricka 2 liter varmt, kokt vatten eller stilla mineralvatten. Detta görs dagen före det diagnostiska förfarandet, om koloskopin är planerad till 15-16 timmar på eftermiddagen, rekommenderas det att dricka ytterligare 1,5-2l vätska på morgonen tills dess.

På den utsatta dagen får ingen mat ätas, utan koloskopin med bedövning utförs på tom mage. Mycket viktigt: Om patienten är orolig, upprörd eller lider av neuroser rekommenderas att man efter samråd med den behandlande läkaren tar ett lugnande medel som är förenligt med anestesimedlet och som inte påverkar anestesins kvalitet.

Koloskopi under narkos

Efter en förberedande fas leds patienten till ett behandlingsrum. Ta av dig alla kläder under midjan och lägg dig på soffan på vänster sida. Knäna måste vara böjda. Därefter injiceras ett bedövningsmedel i en ven, och efter 10 minuter kan det oljade endoskopet föras in i anus. Med speciella, fulländade rörelser leder endoskopisten röret genom tjocktarmen. På monitorn kan man se tillståndet i tarmslemhinnan. Då kan misstänkta områden avlägsnas, material tas för histologi och polyper avlägsnas. När ingreppet är klart avlägsnas slangen. Patienten väcks och skickas hem om han/hon mår bra, annars stannar han/hon kvar på sjukhuset över natten. Hela proceduren tar 15-30 minuter, beroende på det diagnostiska syftet och patologin. Dricka eller äta en timme efter sessionen.

För- och nackdelar med koloskopi under anestesi

När du väl har bekantat dig med hur proceduren går till, kan du ställa dig frågan: ”Är det bättre att genomgå en koloskopi med eller utan bedövning??”Risken för koloskopin” är sekundär i förhållande till ”risken för tumören”. Det finns starka argument för att utföra koloskopi under narkos, och det är följande

1. Ingen outhärdlig smärta.

2. Patienten upplever inte obehag, bukspänning, svaghet, yrsel.

3. Endoskopröret rör sig utan hinder och undersöker hela slemhinnan.

4. Det är möjligt att avlägsna polyper smärtfritt.

5. Histologiskt material tas med god kvalitet.

6. Under en koloskopi kan man under narkos ta bilder och noggrant undersöka de områden som är oroväckande.

7. Förfarandet tar bara en kort tid.

8. Patienten vaknar omedelbart efter koloskopin.

De enda nackdelarna med diagnostiska tarmundersökningar är kostnaden och vissa biverkningar. Gastrointestinal diagnostik under narkos kostar mellan 4 000 och 20 000 krona. Men dessa kostnader beror på patientens ekonomiska situation, vårdcentralens servicenivå och diagnosens komplexitet, samt patientens komorbiditet, ålder, och.

Oavsiktliga konsekvenser av koloskopi

Biverkningarna omfattar följandeAllmänt tillstånd som feber, svaghet, svimning, illamående, kräkningar och blodiga streck i avföringen andra dagen efter ingreppet. I sällsynta fall kan tarmväggen perforeras och mjälten skadas, vilket är fallet vid erosiv kolit och Crohns sjukdom, då tarmväggarna är mycket tunna och endoskopet kan slå igenom tarmväggen. Trots dessa risker är en koloskopi nödvändig för att upptäcka och utesluta cancer. Sådana komplikationer kan också uppstå om läkaren är inkompetent eller under slumpmässiga omständigheter. För att undvika sådana incidenter är det bättre att i förväg hitta en bra specialist eller en medicinsk institution med gott rykte. Uppmärksamhet: svaret på frågan hur man bäst utför en koloskopi under eller utan anestesi,Du kan bara fråga din läkare, och det är din rätt att acceptera läkarens åsikt!