Nackdelen med alla arméer, hur starka de än är, är den mänskliga faktorn. Soldater förlorar styrka och uthållighet med tiden och blir lätt sårbara i strid. Detta leder alltid till en minskning av enheternas kapacitet.
Robotar är mycket lättare att hantera. Ja, de kan förstöras helt och hållet, men maskinerna är främmande för mänskliga manifestationer – rädsla, trötthet, osäkerhet. De kan hålla mycket längre och är ofta mycket effektivare.
Många länder försöker nu införa robotar i sina väpnade styrkor. Ett av de ledande länderna på detta område är Sydkorea.
Enligt ett uttalande av Sydkoreas försvarsminister Song Young-moo kommer landet att ha sina första blandade enheter som kombinerar robotar och människor redan 2024. Om maskinerna testas framgångsrikt i fält kommer andelen robotar i de väpnade styrkorna att öka.
Detta beslut har inte bara föranletts av en önskan om tekniska förbättringar inom militären, utan också av landets svåra demografiska situation. Landets minskande befolkning har också lett till att antalet soldater i militären har minskat. Robotar kommer att hjälpa till att lösa problemet. Inledningsvis planeras spaningsfordon som kan ersätta upp till 600 soldater och autonoma stridsfordon som kan ersätta 3 000 militärer.
Sydkorea är inte den första nationen som använder robotar för militära ändamål. Förenta staterna har länge förlitat sig enbart på luftburna spaningsuppdrag, medan Storbritannien försöker integrera system för artificiell intelligens i sin militär.
Vad kommer konsekvenserna av att ersätta soldater med robotar i Sydkorea att innebära för både militären och samhället? Kommer det leda till ökad effektivitet, eller finns det risk för jobbbrist för människor? Är robotar verkligen redo att ta över människans roller inom försvar och säkerhet?