Montessorikurser

Maria Montessori, som föddes i Italien i mitten av 1800-talet, var den första kvinnan i Italiens historia som disputerade i medicin.

Hon gick till historien som en stor pedagog som ägnade sitt liv åt att utveckla och tillämpa progressiva metoder för att undervisa och utbilda barn. Hennes arbete kom senare att kallas Montessoris utbildningssystem och hennes design skulle införas i många utbildningsinstitutioner runt om i världen.

Hon är upphovsman till ett utbildningssystem som bygger på att barnet själv bygger sin personlighet utifrån sin inre potential. I sina observationer med barn har Maria Montessori identifierat och grundligt studerat särdrag hos barns mentala utveckling, ålderskänslighet och absorberande tänkande.

Principer för genomförandet av Montessorisystemet

Det pedagogiska system som inrättas bygger på att så nära som möjligt närma sig den ideala situationen där barnet lär sig självständigt. Systemet är tredelat och omfattar barnet, miljön och läraren. Barnet står i centrum för systemet.

Barnet omges av en miljö där det får möjlighet att lära sig på egen hand och att leva i den. Tack vare den miljö som skapas har barnen möjlighet att utveckla motoriska och sensoriska färdigheter i enlighet med sin ålder, få erfarenhet av verkliga situationer, förbättra sina fysiska prestationer, lära sig att relatera och klassificera en mängd olika saker och fenomen som rör dem och få kunskap från sina egna erfarenheter.

Lärarens uppgift är att övervaka barnet och hjälpa det vid behov. Kärnan i Montessoripedagogiken är inkapslad i dess motto ”Hjälp mig att göra det själv”.

Övningar som används i det dagliga livet

Under de första åren av sitt liv har barn en naturlig instinkt att röra sig. Barnen tycker om att röra sig i sin omgivning för att bli mer bekanta med sin omgivning och lära sig att använda den på ett meningsfullt sätt. Denna period kallas i systemet för en känslig period för utvecklingen av rörelseprecision.

Initialt saknar barnets alla rörelser fingerfärdighet, är ofta kaotiska och planlösa och saknar harmoni. Inlärningsprocessen omfattar aktiva motoriska färdigheter. Barnet lär sig de första aktiviteterna på ett kontrollerat sätt genom målinriktade övningar.

För att uppnå dessa mål och för att öka precisionen i barnets rörelser skapas en förberedd miljö som tar hänsyn till barnets motoriska behov. I denna miljö, som är anpassad till barnets fysiska kapacitet och tillväxt, erbjuds barnet en mängd olika aktiviteter som främjar samordning och utförande av handlingar. Materialen och föremålen i miljön väljs så att de motsvarar de färdigheter som ska användas i vardagen. Poängen med denna metod är att barnen ska agera medvetet och med en tydlig känsla av syfte. Övningarna ska också vara roliga och trevliga.

Förutom individuella lektioner finns det grupp- och samarbetsövningar. Dessa aktiviteter bygger upp barnens sociala färdigheter och förbättrar deras förmåga att uttrycka sina åsikter, framföra önskemål, hitta gemensamma lösningar och allmänt förbättra sin kommunikationsförmåga.

I sitt system hittar Montessori övningar i det dagliga livet, som delvis är vanliga vardagliga aktiviteter. En vuxen bör övervaka barnets agerande. När barnet senare lär sig att göra något självständigt får det en känsla av värdighet och självförsörjning, eftersom det har lärt sig att göra viktiga vardagliga saker på egen hand.

Valet av materiella resurser för att genomföra lektioner inom ramen för denna metod bör genom sina färger, former och storlekar vara praktiskt och tilltalande för barnen. Barnet tycker särskilt om de delar av verksamheten som det möter i sin hemmiljö. För ett mycket litet barn är det själva aktiviteten som är syftet med att göra den – han/hon torkar av den bara för att han/hon bara vill gnugga den, utan att ha några förväntningar på resultat. Med stigande ålder kommer resultatet att stå i fokus för åtgärden.

Låt oss sammanfatta de mål som sätts upp när man organiserar verksamheten utifrån barnets dagliga aktiviteter:

1. Organisera en önskan och ett behov av aktivitet hos barnen på en rimlig grund.

2. Harmonisera, samordna och förbättra sitt beteende.

3. Öka självständigheten, utveckla en känsla av självständighet hos barnet och därigenom utveckla en känsla av självkänsla.

4. Att forma barnets inre andliga värld genom att utveckla känslan av att det är nödvändigt att interagera med andra i samhället, att utveckla förståelsen för den specifika kulturen och de universella sociala beteendenormerna.

Följande artikel tar upp några vardagliga aktiviteter i Montessorimetoden som är tillgängliga för alla.

Hälla vatten

Övningen är utformad för barn i treårsåldern, utvecklar rörelsekoordinationen och lär barnet att navigera i sin omgivning.

För att genomföra övningen behövs följande

1. En vattenkanna av genomskinlig plast med en märkning av vätskenivån i den;

2. En skål med bred hals;

3. en bricka;

4. en trasa för avtorkning av vatten.

Hur man gör övningen. Fyll burken med vatten till markeringslinjen, eftersom det är olämpligt att fylla den ”upp till toppen”. Placera en behållare och en vattenkanna bredvid varandra. Aktivitetslistan bör vara i ordning.

Praktikanten ska ta vattenkannan i handtaget, lyfta den och luta den över behållaren och sakta hälla vatten tills behållaren är fylld. Med en lätt, ryckig rörelse förs vattenkannan tillbaka till sitt ursprungliga läge. Ta en trasa med den andra handen för att torka bort eventuella vattendroppar som har spillts innan du häller upp. Ställ sedan tillbaka vattenkannan på bordet och häll vattnet från behållaren i vattenkannan när den är full, torka sedan upp det som spillts med trasan och ställ tillbaka behållaren på sin ursprungliga plats.

Instruktören bör visa övningen på ett väl avvägt sätt, ta god tid på sig och gå igenom varje rörelse noggrant. För att skapa intresse hos barnet måste alla åtgärder utföras och barnet måste visa så stort intresse som möjligt för de åtgärder som utförs. Den inledande delen av lektionen bör inte avbrytas förrän barnet har förstått hela förfarandet.

Läraren bör sedan be honom/henne att göra övningen själv, samtidigt som han/hon observerar sina handlingar. När barnet behärskar de grundläggande teknikerna kan lektionen fyllas med några variationer, till exempel – öka antalet behållare, eller ta en behållare med en mindre öppning för att hälla vatten.

Rengöring (gnidning) av metallytan

Den här övningen riktar sig till barn från tre år och uppåt.

Följande material behövs som läromedel:

1. En speciell vätska eller gel för rengöring av metalldelar och ytor i en förvaringsbehållare;

2. En bricka, täckt med en duk;

3. Låda med bomullsull;

4. två behållare – en under rengöringsmedlet och en under den använda bomullsullen;

5. en trasa för att polera ytan;

6. den del som skall poleras, – av mässing, utan dekorationer.

Upplägg av övningen. Tillsammans med barnet förbereder tränaren området så att barnet får den stimulans som krävs för uppgiften. Arbetsplatsen bör vara så utformad att de föremål som används under lektionen finns inom räckhåll. Rengöringsvätskan ska tas i en liten flaska, så att dess storlek inte orsakar ytterligare svårigheter för barnet att hantera den. Den vuxna flyttar den till barnet och håller den med handen över locket. Placera den sedan på den duk som du har lagt ut för klassen, öppna locket (skruva av det), häll lite rengöringsvätska (gel) från det i behållaren och stäng det igen på brickan.Fäst barnets uppmärksamhet på:

1. öppna en flaska;

2. hälla upp vätskan;

3. stänga (skruva i).

Ta en liten bomullsboll från behållaren och visa den för barnet och börja gnugga vätskan långsamt och jämnt över mässingsdelens yta i en roterande rörelse. Den smutsiga bomullsullen placeras i en andra behållare som är avsedd för detta ändamål. Barnets uppmärksamhet bör inriktas på att ta rengöringsmedlet i proportion till bomullstussens yta, varken mer eller mindre.

När det är dags för metallrengöringsvätskan att verka tömmer tränaren ut vad som finns kvar och stänger flaskan igen. Efter att ha torkat ytan med en bomullspinne visar läraren den kvarvarande smutsen på ytan för barnet och torkar ytan med bomullspinnen tills den är ren efter torkningen.

När detta händer bör övergången till polering av metallytan fixeras för barnet med en trasa eller en trasa för polering av metall. Läraren polerar den till en blank yta och visar resultatet för praktikanten. Utövaren bör visa intresse för det han eller hon gör och göra det försiktigt, långsamt och konsekvent. Sedan föreslår läraren att eleven gör samma sak med ett annat metallföremål, medan han/hon observerar elevens handlingar.

Lektionen gör det möjligt för barnet att inte bara behärska utvecklingen och sekvensen av tekniker som förbättrar rörelsekoordinationen, utan också att etablera ett orsakssamband i de tekniker och handlingar som utförs under övningen.

I slutet av lektionen ska tränaren visa barnet hur man rengör de använda föremålen och materialet, lägger undan dem och placerar dem på lektionsplatsen. Först då kan övningen anses vara avslutad.

Du kan senare göra aktiviteten svårare genom att använda mindre, antingen deformerade eller dekorerade metallföremål. I praktiken kan det handla om bestick eller dörrhandtag.

Förvaring och skötsel av färska blommor som har skurits

Klassen organiseras med ett barn från 3 år och uppåt. Lektionen bygger upp estetiska färdigheter, koordination av rörelser, barns allmänna kunskap om växternas växtförhållanden och introducerar olika sätt att forma en bukett.

Klassen behöver:

1. snitt färska blommor;

2. En liten hink;

3. en sopskyffel för sopor;

4. sax;

5. vattenkanna;

6. Flera vaser i olika former och storlekar;

7. Ett underlag för brickan;

8. En behållare för ”produktionsavfall”;

9. tyg.

Ordning för arbetet med barnet. Förbered platsen för aktiviteten tillsammans med barnet, utan att fördröja processen och utan att göra en del av aktiviteterna själv, så att barnet behåller intresset för det som ska göras.

Läraren lägger de snittade blommorna på duken och placerar de andra föremålen inom barnets synfält, och placerar dem i en ordentlig ordning för att göra det lättare för barnet att fortsätta.

På tränarens begäran fyller barnet vattenkannan halvvägs med vatten. Välj tillsammans med ditt barn en lämplig vas för blommorna. Läraren tar vattenkannan i ena handen, tar med andra handen en vikta trasa och trycker den lätt mot framsidan av vattenkannan så att det droppar vatten på den och häller vattnet i vasen så mycket som behövs för snittblommorna. Visa sedan ditt barn hur mycket vatten som finns i vasen, så att han vet hur mycket vatten blommorna behöver. Läraren torkar bort vatten som spillts på vaxduken.

Därefter tar läraren blommorna en efter en, tar bort de nedre bladen, vinklar stjälken och placerar dem i en vas, och fortsätter tills en bukett bildas i vasen. Ta så många blommor för en aktivitet som barnet kan göra och gör sedan alla steg själv med en annan vas. I slutet av lektionen städas platsen tillsammans med utbildaren.

Fortsätt med lektionen om blomstervård även när blommorna har stått i vasen ett tag. Som ett annat klassformat kan man välja att göra en bukett med hjälp av ett vattendränkt underlag i vilket blommorna fästs.

I den dagliga praktiken är dessa aktiviteter användbara för att dekorera ett festligt bord eller rum vid ett tillfälle, t.ex. en födelsedagsfest.

Volymen av denna artikel tillåter oss inte att presentera alla Montessoripedagogikens metoder, men det är fullt möjligt att använda denna information för att prova den med barnet och för att vidareutveckla i denna riktning i framtiden. Maria Montessoris pedagogik leder till en process av självutveckling, inte bara för barnet utan också för den vuxna pedagogen, som tillför sin andliga läggning för att förstå barnet och kunna se på barnets utveckling och lärande på ett annat sätt.

Den här artikeln bygger på boken: B. . Maria Montessoris metodik för tidigt lärande av Dmitrieva. From 6 Months to 6 Years”, ”Montessori Pedagogy”, och material från lärarnas arbete och pedagogiska praxis hos personalen på Solnyshko Children’s Home, RK.