*Bäst enligt redaktionen. Om urvalskriterierna. Detta material är subjektivt, inte en annons och fungerar inte som en köpguide. Specialistkonsultation krävs före köpet.
Global Competitiveness Index är en indikator som årligen beräknas av Institute of Management Development (IDM) i Lausanne, Schweiz. Rankingen visar i vilken utsträckning varje land kan skapa förutsättningar för en företagsutveckling som är konkurrenskraftig på den internationella arenan.
De 333 kriterier som används för att skapa rankningen baseras på delstatens ekonomi, myndighetseffektivitet, företagsklimat och infrastruktur. I bedömningen används både statistiska uppgifter, expertutlåtanden och feedback från företagare. Varje år ändras ländernas positioner i rankingen och en detaljerad förklaring ges.
IMD:s rapport om världens konkurrenskraft
Nominering | plats | Land | betygsättning |
IMD:s rapport om världens konkurrenskraft | 1 | Singapore | 5.0 |
2 | USA | 4.9 | |
3 | Hong Kong | 4.8 | |
4 | Nederländerna | 4.7 | |
5 | Schweiz | 4.6 | |
6 | Japan Förenade kungariket | 4.5 | |
7 | Tyskland | 4.4 | |
8 | Sverige | 4.3 | |
9 | Storbritannien | 4.2 | |
10 | Danmark | 4.1 | |
11 | Finland | 4.0 | |
12 | Taiwan | 3.9 | |
13 | Sydkorea | 3.8 | |
14 | Kanada | 3.7 | |
15 | Frankrike | 3.6 |
1 plats: Singapore
Ranking: 5.0
Singapore, en liten önation i Sydostasien, toppar listan. Det är ett land med en utvecklad marknadsekonomi och en hög BNP per capita (cirka 26 000 US-dollar). Välståndet stöds av export av elektronik, informationsteknik, finansiella tjänster och läkemedel.
1965, efter självständigheten från den malaysiska federationen, var Singapore ett mycket fattigt och korrupt land. Landet har inga inhemska industrier, till och med färskvatten och byggsand importeras från Malaysia. Önationens första president, Lee Kuan Yew, började aktivt rekrytera investerare och övertalade personer som visade intresse för Singapore att etablera sina företag där.
Ekonomisk frihet och avsaknaden av protektionism för att skydda ineffektiva företag har gjort det möjligt för Singapore att uppnå en hög tillväxttakt för den nationella förmögenheten – vid olika tidpunkter i storleksordningen 2-7 % per år. Republiken kategoriseras som en asiatisk tiger, en orientalisk nation som har tagit steget från ett fattigt utvecklingsland till ett utvecklat land.
Andra plats: USA
Ranking: 4.9
USA är världens rikaste land och står för nästan en fjärdedel av världens BNP. Den ekonomiska strukturen är typiskt postindustriell, och den största delen av produkten skapas inom tjänstesektorn – främst utbildning och vetenskap, medicin, transport, offentliga tjänster och andra tjänster. Nästan 80 % av BNP, 20 % utgörs av industrin och mindre än 1 % av jordbruket.
Det faktum att den amerikanska dollarn är världens viktigaste reservvaluta är av viss betydelse för USA:s ekonomiska välstånd. På så sätt kan landet spara på valutaomräkningskostnader och låna pengar på kapitalmarknaderna till låga räntor tack vare dollarns höga likviditet. Å andra sidan finns det också negativa effekter – de amerikanska exportörernas konkurrenskraft minskar på grund av den höga växelkursen.
Öppenhet är en viktig konkurrensfördel för den amerikanska ekonomin. Den amerikanska regeringen publicerar många fritt tillgängliga rapporter om olika indikatorer. Öppenheten i uppgifterna om olika företag gör det möjligt för investerare att fatta bättre ekonomiska beslut.
3:e plats: Hongkong
Betyg: 4.8
Hongkong är en autonom region i Kina. Från och med 1841 var Hongkong en brittisk koloni, som förklarade det som ett frihandelsområde – dess geografiska läge bidrog till regionens utveckling. År 1997 återlämnades Hongkong till Kina, men behöll en hög grad av autonomi i enlighet med principen ”ett land, två system”. Landet har en egen valuta – Hong Kong-dollarn.
Hongkongs ekonomi är en av de mest utpräglade liberala marknadsekonomierna. Staten lägger sig mycket lite i verksamheten, det finns inga valutakontroller, inga hinder för utländska investeringar. Bankerna kan verka fritt – det finns mer än 250 bankinstitut i regionen.
Hongkong har utvecklat både tjänste- och industrisektorn. Kläd- och textilindustrin spelar en viktig roll och står för 30 % av exporten, medan elektronik kommer på andra plats när det gäller utlandsförsäljning. Hongkong är ett av världens största finanscentrum. Turismen är också välutvecklad – mer än 10 miljoner människor besöker regionen varje år.
4:e plats: Nederländerna
Ranking: 4.7
Nederländerna är ledande bland de europeiska länderna när det gäller konkurrenskraft. Ekonomin är internationellt inriktad och transport och handel är mycket viktiga – landet drar nytta av sitt centrala läge i Europa.
På grund av den stora ekonomiska friheten, det positiva affärsklimatet och det stora antalet högkvalificerade specialister väljer många europeiska företag att placera sina produktionsanläggningar i Nederländerna. Ledande sektorer – gas- och oljeutvinning, metallurgi, elektroteknik och hushållskemikalier.
Turismen är en stor del av den nederländska ekonomin, med mer än 10 miljoner turister per år. Mest frekventerad av två av de tolv provinserna, Nord- och Syd-Holland. Namnet Holland har också varit knutet till hela landet, men nyligen har Nederländerna officiellt släppt det för att minska turiststockningen i dessa provinser och låta folk veta att det finns mycket att besöka även i andra delar av landet.
5:e plats: Schweiz
Betyg: 4.6
Schweiziska edsförbundet är Europas bankernas ”hjärta” och dess ekonomi bygger till stor del på omsättning av utländskt finansiellt kapital. Det är ett av de mest stabila länderna i världen som inte har varit inblandat i krig på flera hundra år.
Förbundet har skapat ett gynnsamt klimat för små och stora företag. Staten ingriper minimalt i näringslivet och den fria marknaden tillgodoser människors behov. Nästan ingen arbetslöshet. Förutom bankverksamhet är den schweiziska klockindustrin av världsklass.
Tre fjärdedelar av de sysselsatta schweizarna arbetar inom turisttjänsterna. Semesterresor i landet är ganska dyra, men det finns fortfarande många som vill besöka de alpina orterna. Turistnäringen är en av de viktigaste faktorerna för att berika landet och säkerställa en hög levnadsstandard för befolkningen.
6:e plats: Japan
Ranking: 4.5
Japan är en av de ”asiatiska tigrarna”, ett land som har ökat sin BNP mer än 60 gånger sedan 1960-talet. Det har skett på bekostnad av ökad export – billiga japanska varor, liksom kinesiska produkter idag, översvämmade den västerländska marknaden för några decennier sedan. För att stoppa processen övertalade USA och de europeiska länderna Japan att höja yenen, vilket ledde till att priset på Japans varumärken steg markant.
De viktigaste exportvarorna är fordon och elektronik. Särskilt uppskattade japanska bilar, som står för 40 % av all utlandsförsäljning. Japan måste importera naturresurser som är knappa i Japan. Japanerna har redan under förra århundradet värderat naturresurser.
Japan betonar numera kvalitet i sin export, inte massförsäljning av billiga saker. Landet riktar sig till den högteknologiska marknaden – robotar, optik, elektronik. Japan planerar också att utöka utlandsförsäljningen av högkvalitativa livsmedelsprodukter och dietprodukter – värdefulla fisksorter, särskilda desserter.
7:e plats: Tyskland
Ranking: 4.4
Tyskland kännetecknas av den sociala marknadsorganisationen i sin ekonomi. Detta innebär att det finns en relativt hög grad av entreprenörsfrihet, men staten är också intresserad av social välfärd – kostnaden för detta är ett relativt högt skattetryck. Fackföreningar och arbetsgivare ser varandra som partner snarare än motsatta krafter.
Tyskland kännetecknas av ”rhenisk kapitalism” – bankerna är aktieägare i företagen och har ett betydande inflytande över affärsbeslut. Industrin tar en större andel av ekonomin – dess roll är större än i andra utvecklade länder, där tjänstesektorn är ledande.
Tyskland är en starkt exportorienterad ekonomi. De viktigaste handelspartnerna är Frankrike och andra EU-länder, Storbritannien, USA, Kina och Sverige. Landet utökar ständigt sin närvaro på världsmarknaden med flera procent per år.
Ett av Tysklands största problem är den ekonomiska integrationen av den östra delen av landet, det forna DDR. Den federala regeringen anslår 100 miljoner dollar per år för att ta itu med de svårigheter som är förknippade med detta.
8:e plats: Sverige
Betyg: 4.3
Sverige betraktas av många som en socialistisk ekonomi, men av andra som ett exempel på ”kapitalism med mänskligt ansikte”. Landet har en mycket låg statsskuld, låg inflation och ett stabilt banksystem.
I början av 1990-talet hamnade Sverige i kris, med en snabb depreciering av den nationella valutan, ökade budgetutgifter och en ökning av antalet arbetslösa. Ett tak för de offentliga utgifterna har införts som en väg ut ur denna situation, vilket gör det möjligt för regeringen att ha ett budgetöverskott. Det har lyckats sänka skatterna för företag och allmänheten utan att överge de sociala programmen.
Sverige kännetecknas av en liberal inställning till internationell handel. Landet exporterar ett brett utbud av varor och har ett handelsöverskott. Informations- och telekommunikationsindustrin spelar nu en stor ekonomisk roll här. Det är inte bara stora företag som engagerar sig i detta i Sverige – tvärtom, små IT-startups har fått en bra start.
Även om Stockholm är ett viktigt ekonomiskt centrum skiljer sig inte förmögenhetsnivåerna markant mellan landets centrum och periferi. Även de fattigaste delarna av Sverige har en högre levnadsstandard än genomsnittet i Europa.
9:e plats: Storbritannien
Betyg: 4.2
Storbritannien, som var i djup nedgång efter andra världskriget, har sedan 1980-talet återigen haft en snabb ekonomisk tillväxt. Detta har underlättats av omfattande privatiseringar och av landets anslutning till EU. Staten har investerat i utbildning och kompetensutveckling av arbetskraften.
Tjänstesektorn är den största arbetsgivaren i Storbritannien och står för två tredjedelar av arbetskraften. En femte arbetar inom industrin. Resten är antingen egenföretagare, anställda inom den offentliga sektorn eller militärer.
Till skillnad från många andra västländer är Storbritannien självförsörjande på olja och kol. Fossila bränslen spelar också en viss roll för exporten. Sammantaget finns det dock inte mycket naturrikedom och dess bidrag till britternas välbefinnande är försumbart. Järnmalm, till exempel, bryts inte längre alls för att rädda det som finns kvar av den.
Brexit, som inleddes 2016, har ännu inte lyckats få allvarliga konsekvenser för den brittiska ekonomin. Ett frihandelsområde kommer troligen att finnas kvar i flera år framöver efter Storbritanniens utträde ur EU.
10:e plats: Danmark
Betyg: 4.1
Danmark är ett land som har en industriell-agrarisk ekonomi. I början av detta århundrade var en femtedel av arbetskraften anställd inom jordbruket – nu är det bara 6 % kvar inom sektorn på grund av sammanslagningen av gårdarna. Industrin står för 40 % av nationalinkomsten. Landet har en av de mest stabila ekonomierna i Europa och en av de mest stabila valutorna, den danska kronan.
Danmark är världsledande när det gäller utrikeshandelsomsättning per capita. Exportintäkterna utgör 50 % av BNP. Livsmedel exporteras: havsfisk, danska animalieprodukter (kött och mjölk) samt industri- och jordbruksutrustning, verktyg, möbler, läkemedel. En intressant exportprodukt är julgranar, som växer i konstgjorda skogar.
Det finns ett avtal mellan arbetsgivare och fackföreningar på arbetsmarknaden. Det danska synsättet kännetecknas här av ordet ”flexicurity” – från kombinationen av flexibi
Nackdelarna med det danska ekonomiska systemet är höga skatter, förlorad konkurrenskraft på utländska marknader på grund av den höga kronkursen och höga kostnader för grundläggande förnödenheter och bostäder. Bilar är särskilt dyra här – flera gånger dyrare än i europeiska grannländer.
På 11:e plats: Finland
Ranking: 4.0
Finland har en till stor del postindustriell ekonomi, där 70 % av befolkningen är sysselsatt inom tjänstesektorn. Landet kännetecknas av ekonomisk och politisk stabilitet. Ett starkt samarbete mellan utbildningsinstitutioner, forsknings- och utvecklingscentra och företag är en konkurrensfördel.
De viktigaste industrierna är trävaruindustrin. Finland tjänar mycket pengar på att sälja virke utomlands, även papper exporteras till andra länder. En annan exportprodukt är digital elektronik, inklusive Nokia-telefoner. Totalt sett står utrikeshandeln för cirka 40 % av Finlands BNP. Turistnäringen bidrar också till välfärden.
Nackdelarna med det finska ekonomiska systemet är bland annat höga skatter. Den personliga inkomstskatten kan till exempel vara så hög som 35 %. Men i stället får finländarna gratis utbildning, som gör det möjligt även för en person från en fattig familj att bli en högkvalificerad yrkesman, samt gratis hälsovård och andra sociala förmåner.
12:e plats: Taiwan
Ranking: 3.9
Taiwan är en dynamisk kapitalistisk ekonomi. Kännetecknas av en gradvis avveckling av den statliga kontrollen och privatisering av banker och industrier. Taiwan var huvudsakligen ett jordbruksland under förra århundradet innan jordbrukssektorn minskade och industrialiseringen tog fart.
Bland de industrier som genererar starka exportintäkter finns bomull, som ledde landet i mitten av förra seklet, samt byggnadsmaterial, aluminium, stål och glas. Livsmedelsindustrin är välutvecklad – konserverad fisk och skaldjur produceras och exporteras. Jordbruksexporten omfattar frukt och grönsaker, som växer bra i varma klimat.
Taiwan, liksom många andra ekonomiskt framgångsrika länder, exporterar elektronik. Datordelar tillverkas här, liksom skrivare – i slutet av förra seklet kom de flesta av dessa apparater härifrån. Ingenjörsyrket blir allt viktigare.
Taiwans svaghet är dess beroende av naturresurser, särskilt energiresurser som olja och gas. Landet satsar på vattenkraft, men den täcker inte alla behov för närvarande och kommer troligen inte att göra det i framtiden.
13:e plats: Sydkorea
Betyg: 3.8
Republiken Korea är ett land som på bara några få decennier har gått från extrem fattigdom till enormt välstånd. Sydkorea var ett av de fattigaste länderna i världen när landet grundades 1953 och låg till och med efter många afrikanska länder när det gäller BNP. Landet är nu ett av de rikaste och mest välmående länderna i Östasien.
Sydkorea har under flera år legat på första plats i Bloomberg Innovation Index, ett mått på innovationens betydelse för ekonomin. Patentverksamheten är mycket aktiv här, särskilt inom elektronik och annan ”högteknologi”. Exporten av denna teknik till utlandet är en av landets viktigaste inkomstkällor.
Koreas öppenhet för internationell handel och exportorientering anses vara en viktig orsak till landets snabba ekonomiska tillväxt. Förutom elektronik exporterar Korea även kosmetika och mediciner och främjar medicinsk turism – besök i landet för vissa ingrepp och operationer, inklusive plastikkirurgi. Utlänningar besöker också republiken av andra skäl, och antalet turister ökar varje år.
På 14:e plats: Kanada
Betyg: 3.7
En av de viktigaste faktorerna som gynnar Kanadas ekonomi är dess närhet till USA. Landet har många avtal med USA som underlättar handel och resor. USA står för tre fjärdedelar av Kanadas export.
I likhet med USA är Kanada en ekonomi som är inriktad på den fria marknaden. Tjänstesektorn är ledande när det gäller sysselsättning – 70 % av medborgarna är anställda inom denna sektor. En fjärdedel är anställda inom industrin – tillverkning av flygplan, tåg, andra fordon, elektronik. Kanada är rikt på mineraler som inte bara tillgodoser landets egna inhemska behov utan även utlandsbehov. Detta gäller särskilt de energiresurser – gas, olja och kol – som exporteras till USA.
Även om Kanada är världens näst största land har dess stora territorium lett till en ojämn ekonomisk utveckling i olika delar av landet. De flesta städerna och befolkningen finns i söder, längs den amerikanska gränsen. Det finns områden i norr som fortfarande till största delen är bebodda av aboriginer snarare än européer och som lever ett traditionellt liv och huvudsakligen lever av fiske.
15:e plats: Frankrike
Betyg: 3.6
Frankrike ligger i hjärtat av Västeuropa. Tillgången till handelsvägarna över Atlanten och Medelhavet är viktig för ekonomin. Den franska statens ekonomiska tyngd gör det möjligt för den franska staten att spela en nyckelroll i EU:s och den globala politiken.
Frankrike genomgår för närvarande en övergång från nationalisering till privatisering, men statens närvaro i ekonomin är fortfarande ganska framträdande. Landet kombinerar kapitalistiska drag med prosocialistiska lagar som minskar inkomstskillnaderna.
Turismen är en av Frankrikes viktigaste källor till välstånd. Det är det mest besökta landet i världen och tar emot mer än 75 miljoner turister varje år. Europa har världens mest omfattande järnvägsnät, som används både av fransmännen och av personer och företag från grannländerna.
Statens ingripande i ekonomin innebär planering. Men till skillnad från socialistiska stater fungerar den som ett riktmärke och en indikator för utveckling snarare än att fastställa bindande normer. Denna politik kallas ibland ”ekonomisk dirigism” – staten agerar som dirigent för en orkester av privata företag.
Hej, jag undrar om IMD:s rapport om den globala konkurrenskraften innehåller några intressanta insikter eller rekommendationer för att förbättra Sveriges konkurrenskraft? Jag är nyfiken på vilka områden som kan behöva extra fokus och hur vi kan öka vår position på den globala scenen. Tack på förhand för svaret!
Hej, jag undrar om IMD:s rapport om den globala konkurrenskraften är tillgänglig på svenska? Jag är intresserad av att läsa den, men kan bara hitta den på engelska. Tack på förhand!