Hur du förbereder ditt barn för skolan

Ett barns skolmognad definieras inte bara av deras förmåga att läsa, skriva och skriva. Det är framför allt hans eller hennes fysiska, känslomässiga, intellektuella, kommunikativa och personliga egenskaper som gör det möjligt för honom eller henne att anpassa sig till den nya miljön och klara av det ansvar som har uppstått.

Vad är ett barns skolmognad?

Ett barns skolmognad avgörs inte av formella kunskaper i läsning, räkning och skrivning. Den är ett resultat av allmän mental mognad, en komplex indikator på mental, social, emotionell och fysisk utveckling. Man anser att barn vid sju års ålder bör ha utvecklat alla de områden som gör det möjligt för dem att lära sig framgångsrikt i skolan. Men barns utveckling är en individuell process. Vissa barn är redo för förändringen vid 6½ års ålder, andra behöver ytterligare ett år på dagis.

Fastställande av om ett barn är redo för skolan

Att börja skolan är ett viktigt skede i livet. Hur väl han eller hon är redo för skolan beror på. Det är viktigt att förbereda barnen för skolan minst ett år i förväg.

Den berömda barnpsykologen Lev Vygotskij skiljde inte mellan skolgång och tidigare stadier av barnets utveckling. Utbildningsprocessen bör anpassas till de olika stadierna i barnets mognad. Läroplanen för förskolan bör fastställas inom ramen för barnets proximala utvecklingszon. Då blir övergången till skolan en smidig och naturlig process, och de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna utvecklas redan vid 6-7 års ålder.

Psykologer har flera kriterier som hjälper till att fastställa skolmognad.

Fysisk beredskap

Ett barn bör först och främst vara fysiskt redo för skolan. Detta kriterium bestäms av överensstämmelsen mellan kroppen och de grundläggande åldersnormerna. Fysisk beredskap för skolan omfattar följande indikatorer:

1. Biologiska egenskaper, kroppsvikt, längd, trötthet, prestation, mognad hos urin- och matsmältningssystemet, verbala reaktioner.

2. Allmän fysisk hälsa, styrka, snabbhet, smidighet, koordination.

3. Utveckla grundläggande rörelser, böja, hoppa, krypa, huka, springa.

4. Utveckla finmotoriken, hålla en penna, flytta små föremål från plats till plats, rita tydliga linjer.

5. Färdigheter i egenvård, påklädning, knyta skosnören, städa upp efter sig själv, använda enkla bestick, ta hand om sig själv, tvätta händerna, använda toaletten.

För att fastställa din fysiska kondition bör du genomgå en hälsoundersökning innan du börjar skolan. Ett barn anses vara fysiskt redo för skolan om:

1. Hans längd och vikt motsvarar åldersnormen;

2. Passåldern och den biologiska åldern är desamma;

3. inga kroniska sjukdomar i ett akut skede;

4. Inga funktionella eller mentala funktionshinder som inte kan korrigeras.

Det anses allmänt att bytet från mjölktänder till permanenta tänder är ett tecken på att skelettet är redo att lära sig. Antropologin har ett enkelt test för att avgöra den fysiska beredskapen att lära sig. Be barnet lyfta handen och röra fingertopparna mot örat på motsatt sida av huvudet. Handen ska gå över huvudet. Om han lyckas är han redo för skolan, om han misslyckas är han inte redo för skolan.

Rombergs ställningstest kan hjälpa oss att förstå den fysiska beredskapen. Be barnet att stå på en fot, den andra foten ska vara böjd, foten ska tryckas mot knät. Armarna utsträckta, ögonen stängda. Om barnet står i 8-10 sekunder anses det vara redo för skolan. Om inte, är det ett tecken på att skelettet är omoget.

Personlighetens beredskap

Personlig beredskap omfattar barnens acceptans av en ny social position. Den bestäms av barnets inställning till sig själv som elev, till lärarna och de andra eleverna. Denna sfär av beredskap omfattar inte att locka skolan genom externa attribut, portfölj, anteckningsböcker, läroböcker, nya pennor, pennor, vacker form, utan genom möjligheten att få ny kunskap. Vad säger den om utvecklingen av den kognitiva faktorn?. Ett barn som är psykologiskt redo för skolan vill gå i skolan för att lära sig något intressant, inte för att det kommer att köpas en robot för det.

Den personliga beredskapen går vanligtvis hand i hand med den sociala beredskapen och definieras av följande indikatorer:

1. förstå vad som är ”bra” och vad som är ”dåligt”;

2. Kommunikationsförmåga, förmåga att kommunicera med vuxna och barn;

3. Förmåga att lösa frågor utan aggressivitet;

4. En förståelse för lärarens auktoritet;

5. Förmåga att lyssna på läraren;

6. Förmågan att ställa frågor;

7. Reagerar på lämpligt sätt på feedback;

8. bedömning av sina egna handlingar och andras beteende.

Ett barn bör ha en stark motivation för inlärning. Ställ följande frågor:

1. Vill du gå i skolan??

2. Varför vill du lära dig??

3. Vad vill du bli när du blir stor??

Om han/hon vill gå till skolan för att bära en fin uniform, en ljus skolväska, anses han/hon vara personligen oförberedd. Och om han eller hon vill gå i skolan för att bli läkare eller till och med för att ”tjäna mycket pengar” är han eller hon medveten om vikten av att lära sig.

Intellektuell beredskap

Intellektuell beredskap förutsätter att barn har ett brett sinnelag, en konkret kunskap. Vid 6-7 års ålder har han fortfarande ett figurativt tänkande som bygger på verkliga handlingar med objektet. Ett skolmoget barn börjar utveckla analytiskt tänkande, förmågan att hitta samband mellan föremål och fenomen och att reproducera ett mönster. Intellektuell beredskap definieras som förmågan att ta till sig information på gehör, att memorera den. Skolmogna barn förväntas kunna behålla sin uppmärksamhet på en viss uppgift i 15-20 minuter.

För att avgöra den intellektuella beredskapen för skolan använder psykologer Kern-Jirásek-testet, som är lätt att administrera hemma. Den består av följande uppgifter:

1. Be ditt barn att rita en man.Föräldrarna ingriper inte i processen, utan agerar som åskådare. Ett barn som är redo för skolan kommer inte bara att rita bålen, huvudet, benen, armarna, utan också markera fötterna, ansiktet med munnen, ögonen, ögonbrynen, näsan. De får ha skägg och mustasch i ansiktet, hår på huvudet, en hatt och fem fingrar på händerna. Figuren ska vara komplett och kroppsdelarna ska vara ”fästa” vid varandra, inte ”hänga” i luften.

2. Erbjuda en enkel fras i skriftliga bokstäver.Den bedömer imitationen av mönstret, bokstävernas storlek, avvikelsen från den horisontella linjen, förhållandet mellan små och stora bokstäver.

3. Rita en grupp av punkter.I denna uppgift bedöms bevarandet av antalet punkter, deras placering i rummet och. Tillåt en mindre avvikelse på en punkt från en kolumn eller rad. Det är acceptabelt att minska siffran, men inte att förstora den.

När det gäller intellektuell beredskap bör barnet kunna

1. gissa enkla problem;

2. hitta ett extra objekt i gruppen;

3. lägga till saknade föremål;

4. att hitta utmärkta och liknande funktioner;

5. Rekonstruera händelseförloppet.

Pedagogisk beredskap

Pedagogisk beredskap är inte en central indikator på barns skolmognad. Dock kan nBarn förväntas ha följande matematiska färdigheter vid 6-7 års ålder:

1. Räkna till 10 och tillbaka;

2. öka och minska objekt med ett eller två;

3. Känna till enkla geometriska former;

4. känna till begreppen ”mer-mindre”, ”bredare-mer”, ”lika”;

5. för att jämföra objekt;

6. dela upp föremål i lika stora delar.

Krävande skrivkunskaper:

1. Håller en penna på rätt sätt;

2. Rita linjer;

3. Ritning på burarna;

4. skuggning av bilden;

5. kopiera från en modell.

Läsförmåga:

1. skilja konsonantljud från vokalljud;

2. skilja bokstäver från ljud;

3. ta upp ord med ett visst ljud;

4. att dela upp ett ord i stavelser.

Naturligtvis kräver ingen att ett barn ska kunna läsa. Men nu kommer fler och fler barn till skolan och läser redan. Som pedagoger säger: ”Att kunna läsa är ett krav på tid.

Mental beredskap

Den mentala beredskapen omfattar:

1. kunskap om världen omkring dem;

2. Förmåga att använda befintlig kunskap;

3. nyfikenhet;

4. Uppföljd uppmärksamhet;

5. utveckla minnet;

6. Han har ett avancerat ordförråd.

Ett minnestest:

Det auditiva minnet börjar utvecklas vid 6 års ålder. Tidigare hade han bara memorerat figurativt. Men som vi vet uppfattar barnen den mesta informationen i skolan genom att lyssna på dem.

1. Läs upp 10 ord som inte har något samband med varandra för ditt barn i långsam takt.

2. Orden läses upp 4 gånger.

3. Om ett barn kan komma ihåg 7-8 ord är det en bra indikator på att det auditiva minnet är utvecklat.

Om ett barn nämner 3-4 ord visar det på att hans eller hennes hörselminne är omoget.

Test för att tänka och tala

De föreslagna uppgifterna kommer att avslöja en förståelse för mångfalden av objekt, med singulära substantiv som exempel. Barnets uppgift är att översätta de föreslagna orden från singular till plural. Till exempel:

1. bokläsning;

2. leksak-leksak;

3. barn-barn;

4. bror-bröder;

5. stad-städer.

Du får högst 10 sekunder på dig att tänka på svaret. Barn som gör fel i 7 av 10 ord behöver extra arbete för att utveckla tal och tänkande.

Test av slutsats

Tekniken gör det möjligt att identifiera barns förmåga att göra slutsatser med ett föreslaget mönster. Barnet får en analogi, t.ex. gurka – grönsak. Därefter är uppgiften att hitta en analogi till ordet ”tulpan”;. Hitta ordet ”tulpan” som ordet ”gurka” relaterar till ordet ”grönsak”. Följande ordföljd föreslås:

1. Marken;

2. blomma;

3. dagg;

4. trädgård;

5. ogräs.

Ett barn kanske inte förstår en uppgift första gången. Hjälp honom/henne att hitta rätt ord. De följande orden finner han sig själv. Ju tidigare han/hon vägrar att ta hjälp av en vuxen och tar sig an en uppgift själv, desto bättre är hans/hennes inlärningsförmåga.

Vilket barn är inte redo för skolan

Psykologer anser att ett barn inte är redo för skolan om det

1. Kan inte sitta i en lektion i ungefär 30 minuter.

2. Kan inte koncentrera sig under långa perioder.

3. Är ofta distraherad och tröttnar snabbt.

4. Kan inte få vänner i klassen, är konfrontativ eller tillbakadragen.

5. Vill inte gå till skolan.

6. Har börjat bli sjuk ofta.

7. Rädd för att prata med vuxna.

Mentalt olämpliga barn bör inte skickas till skolan, detta skadar barnets psyke på ett unikt sätt.

Vad ett barn bör veta när det är 6 eller 7 år

Man anser att när ett barn går i skolan bör det kunna följande när det börjar skolan

1. Vad heter deras mamma, pappa och syskon?.

2. hans uppgifter, dvs. förnamn, efternamn, patronymikon.

3. Hemadress.

4. Hans land, hans stad.

5. De lokala djuren, växterna och insekterna.

6. Årstiderna, månaderna, veckodagarna.

7. Grundfärger.

8. Populära sporter.

9. Vet hur man skiljer djur från husdjur, rovdjur från växtätare, träd från buskar, grönsaker från frukter.

10. Känna igen tid.

11. Ha en uppfattning om vädret.

12. Generalisera termer, t.ex. gurka är en grönsak, ros är en blomma, hallon är ett bär.

13. Skilj på ”höger” och ”vänster”.

Detta är bara en grov lista över saker som ett barn behöver veta för skolan. De färdigheter och kunskaper som behövs utvecklas gradvis genom aktiviteter med barnet på dagis och hemma.

För att ditt barn ska trivas i skolan är det viktigt att alla faktorer är redo. Först då kan han/hon klara av den vanliga arbetsbördan i skolan, lära sig läroplanen framgångsrikt, anpassa sig lätt till ett nytt skede i livet och hitta vänner.