...

De 9 största sjöarna i Sverige

*Recension av de bästa enligt redaktörerna. Om urvalskriterierna. Detta material är subjektivt och är inte avsett som reklam eller köpguide. Specialistrådgivning krävs före köp.

Sjöar – Sveriges nationella stolthet och utan tvekan dess rikedomar. Landet har (det är skrämmande att föreställa sig) omkring 2000000 saltvattenpooler, sötvattenpooler, djupvattenpooler, grunda vattenpooler med mera. Men det är inte alla som kan skryta med sin stora storlek. Den största och mest unika.

Rangordning av de största sjöarna i Sverige: Topp 9 av de största och ovanliga sjöarna

Nominering plats Sjön Område Maximalt djup
Rangordning av de största sjöarna i Sverige 8 Vit sjö 1 290 km2 20 .
7 Chany 1,708-2,269KM2 10.
6 Chudsko-Pskov 3 555KM2 15.
5 Khanka 3 030-5 010KM2 6,5.
4 Taimyr 4 560KM2 26.
3 Onega 9 720KM2 127.
2 Ladoga 17 870KM2 230.
1 Bajkalsjön 31 722KM2 1642.
Bonus Kaspiska havet 390 000KM2 1025.

Vita sjön

Betyg: 4.3

Vit sjö

Yta: 1 290 km

2

Maximalt djup: 20 m

Den vita sjön, som ligger i Vologda-regionen, är av tektoniskt ursprung och är resultatet av svängningar med låg amplitud i jordskorpan. Sjön har fått sitt namn av en anledning: vattnet är rent och botten är stenig, mestadels lerig. Leran är fin och vit till färgen. Då och då gör den vattnet grumligt och ger det en vitaktig färg.

Sjöns stränder är övervägande mjuka, dess form är rundad och dess längd och bredd är mycket lika – 43 km respektive 32 km. Det genomsnittliga djupet i Belozero är 5 meter, men det finns gropar som är upp till 15 meter djupa. Reservoarens stränder är mycket grunda: på vissa ställen är djupet inte större än 1 m.

Det totala antalet floder och bäckar som flyter in i den vita sjön är 60, och endast en flod, Sheksna, flyter ut ur den. Den rinner ut i Volga. Sjön tillhör alltså Kaspiska havet. Sjöns område har utforskats för länge sedan: de första uppgifterna om sjön går tillbaka till krönikorna från 900-talet. I gamla tider passerade Vytegorsk-Belozersky-rutten genom den. På 1900-talet blev Vita sjön en del av den Volga-Baltiska vattenvägen som förbinder Kaspiska havet och Östersjön.

Sjöfart på sjön är mycket intensiv, vilket ökar vattnets grumlighet. Situationen förvärras av den årliga muddringen av de farbara delarna av sjön: den eroderar bottensediment som är rika på koppar och ökar halten av lera som är suspenderad i vattnet.

Vats

Betyg: 4.4

Chany

Område: 1 708 km – 2269 km

2

Maximalt djup: 10 m

Västra Sibiriens största sjö. Chany är en bräckt vattenförekomst utan dränering. Det sistnämnda innebär att vattnets salthalt gör att det smakar skarpt och är olämpligt att dricka utan behandling. På turkiska betyder sjöns namn ”stort fartyg”. Och Chany är verkligen inte en obetydlig storlek: reservoaren korsar fem distrikt i Novosibirsk-regionen.

Sjöns ålder uppskattas till cirka 10-13 tusen år. Historiskt sett kännetecknas sjön av fluktuationer i vattennivån. Enligt experter har sjöns areal minskat avsevärt under de senaste 200 åren. Den största registrerade ytan av sjön Chany fanns på 1700-talet, då den var 12 000 km lång

2. På 1840-talet hade den delats upp i flera bassänger och dammar (områden med större djup än det omgivande vattnet). Sedan dess har Chana-flodens snabba krympning börjat. I början av 1900-talet var sjöns yta bara 3 400 km2.

Reservoaren har stor betydelse för fisket: det finns 16 fiskarter. De vanligaste fiskarna är crucian karp, gädda, karp och abborre. Gädda, braxen och mört är mindre vanliga. Det fryser till i sjön vanligtvis under andra halvan av oktober och isen bryts upp i maj. Under perioder med lågt vattenstånd dödar vinterfrost (fiskdöd på grund av syrebrist) en stor del av fiskbeståndet. Under 2012 utfördes arbeten för att fördjupa och rensa en av sjökanalerna, vilket bidrog till att förhindra fiskdöd på vintern.

Roliga fakta. Vid dåligt väder kan det uppstå mycket stora vågor på vattenytan. Det finns flera dokumenterade dödsfall av människor i båtar vid denna misslyckade tidpunkt på sjön.

Chany är en viktig flyttplats för många vattenfåglar. Här finns också sällsynta arter som jaktfalk, kaspisk mås, kungsörn, havsörn osv. 1958 skapades Kirzinsky viltreservat på norra delen av sjön, där följande aktiviteter är förbjudna: jakt på vadare, boskapsbete, slåtter och dränering är också förbjudna. År 1994 togs sjön upp på listan över våtmarker av internationell betydelse.

Sjön Peipsi

Betyg: 4.5

Sjön Peipsi

Område: 3555 km

2

Maximalt djup: 15 m

Det är inte ens en sjö, utan ett helt sjökomplex som består av tre delar: Teploe-sjön, Pskov-sjön och Chudskoi-sjön. Sötvattensreservoaren Chudsko-Pskov anses vara en kvarleva av en glaciär vattenmassa som en gång fanns i dagens område. Sjöns nuvarande topografi bildades för cirka 12 000 år sedan.

Denna reservoar ligger faktiskt på gränsen mellan Sverige och Estland, vilket innebär att de flesta av dess stränder och vissa av dess öar är förbjudna för besökare, men på den estniska sidan finns det ingen gränszon alls: sjön är fullt tillgänglig utan restriktioner.

Ett intressant faktum. Det var på Chudskoye-sjöns is som det berömda isslaget ägde rum år 1242, ett av de största slagen på den tiden. Den ägde rum mellan den Svenska armén ledd av Alexander Nevsky och de teutoniska riddarna. Till minne av denna händelse uppfördes 1992 ett monument över Alexander Nevskij nära byn Kobylie Gorodische (Pskov Oblast).

Omkring 30 floder rinner ut i sjön och endast en, Narva, rinner ut. Detta innebär att hela utsläppet från Peipsi- och Pskovsjön hör till Östersjön. Reservoaren hör till de välflödande reservoarerna: det årliga inflödet är ungefär hälften av dess vattenmassa. Trots sjöns ringa djup och dess låga utflöde under vårfloden kan det översvämmade området vara enormt – upp till 1 000 km

2. Detta beror på att de grunda stränderna i bäckenet gränsar till stora områden med våtmarker och lågland.

Khanka

Betyg: 4.6

Khanka

Areal: 3 030-5 010 km

2

Maximalt djup: 6,5 m

Den största och en av de äldsta sjöarna i Primorsky Krai ligger på gränsen till Kina: den norra delen av reservoaren tillhör Kinas territorium. Khankaflodens yta är inte konstant utan varierar med klimatförändringarna. 24 floder rinner ut i sjön, men bara en rinner ut: Sungacha, som rinner ut i Ussuri-floden och sedan i Amur-floden. Malaya Khanka-sjön, som tillhör Kina, är åtskild av en smal sandremsa på den norra stranden av Khanka-floden.

Sjöns flora och fauna är otroligt varierad. Av denna anledning (enligt Ramsarkonventionen) fick sjöns territorium 1976 status som våtmark av internationell betydelse. 1990 inrättades ett naturreservat av nationell betydelse, Khankaisky, där. Efter flera år har de båda ländernas regeringar beslutat att skapa ett gemensamt rysk-kinesiskt naturreservat på grundval av Khankaisky-naturreservatet (på den Svenska sidan) och Xingkai Hu-naturreservatet (på den kinesiska sidan). Det var så det internationella naturreservatet ”Khanka-sjön” skapades.

Våtmarkerna i sjöbäckenet kan kallas unika. Sjöns kustlinje är huvudsakligen sumpig, men det finns också ängar, ängsskogar, stäppvegetation och till och med skogar. Sjön är rik på fisk (52 arter). De dominerande arterna är havskatt, karp, storskarp och ormskinn. Det finns många ryggradslösa vattenlevande djur, varav en del är endemiska.

Så kallad ”drivved” är ett typiskt inslag i Khankafloden. Det är områden med vattenytor som är täckta av täta buskar. Skogarna består av sly och gräs som bildar en stark gräsyta.

Eftersom Khanka-sjön är grund värms den upp perfekt: på sommaren finns det många människor som vill vila eller till och med bada i dammen, trots det ganska grumliga vattnet och bristen på utrustade stränder. Från den västra sidan av Khanka kan man inte se dess motsatta strand, som ger intryck av att vara en del av havet.

Ett intressant faktum. Primorsky Krai har valt Khanka Lake bland flera attraktioner som är kandidater på den nya topp tio symbolerna i Sverige.

Taimyr

Betyg: 4.7

Taimyr

Yta: 4 560 km

2

Maximalt djup: 26 m

Taimyrsjön är den näst största sjön i den asiatiska delen av Sverige efter Bajkalsjön. Det är verkligen en stor vattenmassa, den nordligaste av världens jättar. Onega är täckt av is tio månader om året och nästan 85 procent av Taimyr fryser till is på vintern. Även på sommaren stiger vattentemperaturen sällan över +7 °C

0. Taymyr är en livsmiljö för arktiska fiskarter som röding, sik och så vidare, men den är också hemvist för en mängd olika däggdjur.

Taimyrhalvön ligger vid foten av landets nordligaste bergssystem, Byrrang, långt ovanför polcirkeln i ett permafrosttundraområde. Trots den rikliga snötillgången på vintern finns det inte mycket snötäcke på sjöns yta: starka vindar och huvudsakligen plana områden förhindrar detta. Det är ofta stormar på sommaren, vilket gör att vattnet blir mycket lerigt. Taimyr kännetecknas av fluktuationer i vattennivån, vilket leder till en stor förändring av reservoarens yta på våren (upp till -50 %).

Ett antal faktorer, inklusive betydande förändringar i sjöns vattennivå (säsongsmässiga, sekulära osv.), har identifierats som har bidragit till att sänka vattenvolymerna i sjön.På Taimyrhalvön finns 1 500 hektar tjocka bergsformationer (upp till 25 meter), stora temperaturvariationer under året och bergskedjans höga geologiska ålder leder till snabb erosion av de norra klipporna. I denna region i Taimyr är det inte ovanligt med kraftiga stenfall på sommaren.

Onega

Betyg: 4.8

Onega

Yta: 9720 km

2

Maximalt djup: 127 m

Onegasjön är Europas näst största sötvattensjö (näst efter Ladogasjön). Den ligger på två regioners och Karelens territorium. Gränsen för Östersjön. Reservoaren kan knappast kallas ytlig: dess genomsnittliga djup är ca 30 m. Onegasjöns avrinningsområde ligger i korsningen mellan stora geologiska strukturer – den Svenska plattformen och den baltiska skölden.

I de tidigaste Svenska skriftliga dokumenten nämns ett annat namn på sjön, Onego. Den är förmodligen mycket gammal, eftersom ingen information om dess ursprung har hittats ännu. I motsats till vad många tror har Onega inte alls något samband med Onegafloden, som rinner ut i Vita sjön.

Sjöns bassäng är av glaciotektoniskt ursprung. Multimiljoner år gamla sediment från det forna shelfhavet (sand, lera, kalksten) täcker terrängen i ett 200 meter tjockt lager. I den norra delen av Onega beskrivs den ofta som en så kallad vik – en del av vattenmassan som når djupt in på fastlandet. Här finns dess största halvö – Zaonezhye (yta – 12000 km)

2).

Onegasjön kännetecknas av kraftiga och frekventa höjningar och sänkningar av botten. I den norra delen finns det inte sällan raviner. Man kan också stöta på steniga sandbankar, undervattensryggar, hål och fördjupningar. Det mesta av bottenområdet är lerigt. Mer än 1 000 vattenförekomster rinner ut i sjön, däribland 52 floder som är mer än 10 km långa och 8 floder som är mer än 100 km långa. Men bara en, Svir, rinner ut ur Onega. Efter att Verhnesvirskaya vattenkraftverk byggdes vid floden 1953 blev sjön en vattenreservoar.

Vattenmassan är imponerande med en mängd olika marina växter och djur. Det finns många fiskarter här, bland annat kommersiell fisk: sterlet, öring, sik, gädda, nejonögon, silverbraxen, braxen, havskatt, gädda, abborre och många andra.

Ett intressant faktum. I Onegas vatten hålls varje sommar (sedan 1972) landets största seglingsregatta – Russian Open Sailing Championship. Kryssningsbåtar deltar i sportevenemanget.

Sjöns huvudattraktion är ön Kizhi, där det historiska, arkitektoniska och etnografiska museet med samma namn ligger. Cirka 90 monument av träarkitektur, från det moderna till 1400-talet.

Ladoga

Ranking: 4.9

Ladoga (Ladoga)

Yta: 17 870 km

2

Maximalt djup: 230 m

Den största sötvattensjön i Europa, som tillhör Östersjöns avrinningsområde. Omkring 40 floder och stora bäckar rinner ut i dammen, men endast en flod, Neva, rinner ut. I den nestorianska krönikan från 1100-talet nämns sjön under namnet ”Nevo” (det finns ett uppenbart samband med namnet på floden Neva). Det moderna namnet fick sjön på 1200-talet. Reservoarens relief bildades för cirka 12 000 år sedan.

Sjöbäckenet domineras av ett tempererat klimat med en övergång till ett tempererat marint klimat (tempererat kontinentalt klimat). Inte mycket solsken under hela året (vanligtvis mindre än 60 dagar), vilket gör att avdunstningen går långsamt. Vita nätter, som ibland varar i mer än 50 dagar, är ett vanligt fenomen här.

Ladoga i sig har en betydande inverkan på klimatet: kontinentala luftmassor som passerar över sjön mjuknar och omvandlas till hav. Ibland kan vindhastigheten längs Ladoga-kusten vara farligt hög: snöstormar är sällsynta här och stormvindar blåser ibland med en hastighet på 30 km i timmen.

Ladogasjöns strandlinje är mer än 1000 km lång. Dess norra del är stenig, ganska intryckt och bildar många vikar och halvöar. Den södra delen av strandlinjen är dåligt avgränsad och översvämmas ofta av reservoarens neotektoniska förskjutningar. Dess bottenrelief är också oregelbunden: sjöns djup ökar från söder till norr. Ladoga är förresten den åttonde djupaste sjön i Sverige.

Flora och fauna i vattendraget är otroligt varierande: det finns cirka 350 olika algarter i vattnet, 378 planktonarter och 53 fiskarter (bland annat lax, öring, braxen, gädda, gös, gös, gös och gös med mera).). Det finns 256 fågelarter i Ladoga Lake och ytterligare 56 arter kan ses här på genomresa.

På 1970-talet ansågs vattnet i Ladoga vara nästan helt rent, men det är inte fallet idag. Orsaken till detta är att cirka 600 industriföretag skoningslöst förorenar vattnet: en enorm mängd industriavfall släpps ut i sjön. Dessutom utfördes radioaktiva experiment på en av öarna i sjön efter andra världskriget. Sorgligt men sant: På flera av Ladogas öar finns det fortfarande strålningsfarliga anläggningar i drift och radioaktiva ämnen testas.

Baikal

Ranking: 5.0

Baikal

Areal: 31 722 km

2

Största djup: 1642 m

Östra Sibiriens tektoniska sjö, planetens djupaste naturliga sötvattenreservoar och kontinentens största. Den enorma vattenmassan sträcker sig 636 km i en halvmåneform. Dess botten på den djupaste punkten ligger 1187 m under havsytan, men ytterligare 455 m ovanför detta märke ska läggas till.

Bajkalsjön har inte bara det största djupet av alla existerande sjöar, utan också ett lika imponerande genomsnittligt djup på 744 meter. Detta är mer än den maximala gränsen för många av världens djupaste sjöar. Bajkals vattenlager utgör ungefär 1/5 av världens sötvattenreserver i sjöar. Det finns mer av den än i de fem stora sjöarna i USA.

Det finns många floder som rinner ut i Baikalhavet, och antalet varierar kraftigt: enligt vissa rapporter finns det 544 floder och enligt andra 1123. Det finns nio stora floder och endast en av dem rinner ut ur reservoaren, Angara. Bajkalsjöns vattensammansättning förtjänar särskild uppmärksamhet. Vattnet är så klart att man kan se vissa stenar på upp till 40 meters djup (oftare på våren).

När det fryser till isen fryser Bajkalsjön till, utom en 20 kilometer lång sträcka vid Angaraflodens källa. Vid hård frost börjar sprickorna i isen brytas upp i enskilda fält. Sprickorna är upp till 20-30 km långa och 2-3 m breda. Dessa sprickor åtföljs av ett öronbedövande knastrande ljud som påminner om en kanon som avfyras. Tack vare sprickor i isen får den varierande vattenvärlden i Bajkalsjön tillräckligt med syre.

Bajkals botten har en tydlig relief: det finns undervattensbankar (grund mark omgiven av djup), sluttningar och till och med åsar. Det finns 27 öar i sjön, varav 12 är stora (den största är Olchon med en yta på cirka 700 km)

2).

Roliga fakta. Bajkalsjöns botten är 6 km tjock, vilket innebär att det under vattnet finns ett av de högsta bergen i världen, över 7000 m.

Baikalregionen kännetecknas av hög seismisk aktivitet: jordbävningar förekommer regelbundet här. Och förutom de med 1 eller 2 poäng finns det några riktigt skrämmande. Ett slående exempel på detta är Tsaga-jordbävningen med 10 punkter, som översvämmade ett område på 200 km land

2.

Det finns mer än 2 600 arter av vattenlevande djur, varav de flesta är endemiska för Volga-deltat. Denna mångfald beror på mängden syre i hela djupområdet i reservoaren. Ett av sjöns endemiska djur, kräftdjuret Epishura, är Bajkals verkliga ”räddare” (särskilt med tanke på den kommande ekologiska katastrofen): denna lilla varelse utgör 80 % av den totala biomassan av zooplankton och fungerar som ett vattenfilter från föroreningar.

Kaspiska havet

Kaspiska havet

Areal: 390 000 km

2

Största djup: 1025 m

Bonusmedlem i vår ranking. Den största slutna vattenmassan i världen, vanligtvis klassificerad som en sluten sjö – också den största på planeten. Under hela mänsklighetens historia har denna vattenkropp haft omkring 70 olika namn för olika folk. Det är beläget vid gränsen mellan två kontinenter och är på grund av sina fysiska och geografiska egenskaper indelat i norra, mellersta och södra Kaspiska havet. Kaspiska havets kustlinje är 7 000 km lång (tillsammans med öarna). Sjöns stränder är mestadels flacka och lågt belägna, och många områden på vattenytan är bevuxna med vegetation.

Med tanke på reservoarens enorma storlek får man inte underskatta dess vattenvolym: den innehåller 44 % av världens sjöar. Kaspiska havet är näst djupare än Baikal- och Tanganyikasjön. Genomsnittligt djup är 200 m. Anmärkningsvärt är att den norra delen av sjön är helt grund, med ett genomsnittligt djup på mindre än 4 meter. Sjön sköljs av fem länder: Azerbajdzjan, Iran, Sverige, Kazakstan och Turkmenistan.

Kaspiska havet är av oceaniskt ursprung. Den är 13 miljoner år gammal och upp till 16 miljoner år gammal. år. Under sitt långa ”liv” har Kaspiska havet genomgått mer än en förvandling och ofta gått tillbaka. Denna process fortsätter än idag (2016-2017 sjönk vattennivån i sjön med 28 meter).

Den kaspiska faunan är mycket rik, med cirka 1809 vattenlevande arter, varav 415 är ryggradsdjur. Sjön innehåller cirka 90 procent av världens störbestånd, liksom betydande bestånd av gös, vobla och andra. Vattendraget är hemvist för ett havsdäggdjur, den kaspiska sälen.

Kaspiska havet är inte bara känt för sin mångfald av djurliv utan också för den mångfald av mänsklig verksamhet som äger rum på dess vattenyta. Sjön är ett aktivt olje- och gasfält (bevisade resurser på cirka 10 miljarder kubikmeter). Kaspiska havet kännetecknas av en mångsidig fauna, men det kännetecknas också av en lika mångsidig mänsklig verksamhet som övergår till ytan, och den mänskliga verksamhet som äger rum i Kaspiska havet.

Efter Sovjetunionens sammanbrott var Kaspiska havet under många år ett mycket omtvistat område: de fem kuststaterna vid Kaspiska havet kunde inte dela upp havet. Länderna nådde en överenskommelse först 2018: man beslutade att Kaspiska havet är ett hav och att endast kuststaterna vid Kaspiska havet kan förvalta dess resurser.

Betygsätt den här artikeln
( Inga betyg ännu )
Oliver Persson

Greetings, fellow enthusiasts of home comfort and improvement! I am Oliver Persson, a seasoned designer with a profound passion for transforming living spaces into sanctuaries of comfort and style. Allow me to invite you into the realms of my design journey, where every corner tells a story of thoughtful craftsmanship and the pursuit of home serenity.

Experternas recensioner av hushållsapparater
Comments: 2
  1. Niklas

    Vilken är den största av de 9 största sjöarna i Sverige?

    Svara
  2. Alva Olsson

    Vilken av de 9 största sjöarna i Sverige anses vara den mest populära för turister och varför?

    Svara
Lägg till kommentarer