9 tecken på att du har ett matberoende

Vi är alla biologiskt beroende av mat. Livsmedel är den energikälla utan vilken livet är omöjligt.

Men det finns människor för vilka detta beroende har blivit psykologiskt. De kan inte motstå suget efter att äta. Ätandet bestäms inte av hunger, utan av det psykisk-emotionella tillståndet.

Alkoholisten och ”drickaren”. Finns det likheter??

Matberoende är i grunden samma sak som alla andra beroenden – alkohol, nikotin och andra.

Beroendets mekanism

Alla beroenden bygger på principen om positiv och negativ förstärkning.

Positiv förstärkning i form av njutning är stimulansen för beroende.

Flykt från ångest, flykt från verkligheten och dess problem tjänar som negativ förstärkning som kommer in i senare stadier av missbruk. Ångest och obehag lindras genom att man använder ett ämne eller ägnar sig åt en viss aktivitet, t.ex. att äta mycket.

bruket tar successivt över personens liv. Mat blir ett supervärde och upptar en stor del av våra tankar. Deras andra behov får stå tillbaka.

När du äter kan du ersätta din ångest och oro med en positiv känsla. Hjärnan fixerar sig vid ”binge eating” som ett lämpligt sätt att lindra spänningar och obehagligheter. Nästa gång personen tar till ett redan bekant sätt att reagera på smärtsamma känslor.

Oavsett vad som är föremålet för beroendet är beroendebeteendet alltid förknippat med verklighetsflykt. I vissa fall genom att använda vissa substanser (alkohol, droger), i andra genom att ha ett visst beteende… En person som ”frossar” i obehagligheter, smärtsamma känslor. Det gör den genom att fokusera på behagliga smakupplevelser.

Läcker mat, särskilt fet, söt och salt mat, stimulerar hjärnans lustcentrum och frigör hormoner som bidrar till gott humör, t.ex. dopamin och serotonin. .

Socker anses ha den starkaste effekten på belöningssystemet. För att testa denna hypotes genomfördes ett experiment på råttor, där forskarna kom fram till att socker har liknande effekter som opiater. Dessutom valde råttorna i experimentet mellan socker och läkemedel. Denna studie har inga tydliga slutsatser. Och vi får inte behandla alla som är sugna på sötsaker som missbrukare.

Suget

Liksom alkoholberoende kännetecknas matberoende av ett begär efter ett beroendeobjekt. När det gäller livsmedel är suget inte alltid ett tecken på beroendeframkallande beteende. Att du tänker på mat kan helt enkelt bero på att du är väldigt hungrig och att din hjärna därför påminner dig om mat.

Tolerans

Drickare, liksom alkoholister, utvecklar en tolerans för föremålet för beroendet. För att normalisera tillståndet, dvs.. Känn dig lättad, det behövs mer och mer välsmakande mat för varje gång.

MRI-maskiner har visat att det finns en likhet mellan mat- och alkoholberoende. Forskare observerade förändringar i hjärnan hos en person med matberoende när de fick en milkshake framför sig. Dessa förändringar var jämförbara med hjärnan hos en alkoholist som såg en shot vodka framför sig.

Om du äter ”känslomässigt” betyder det inte att du är beroende

Alla människor som är känslomässigt attraherade av mat och ”binge eating” blir inte missbrukare.

I en studie i USA uppgav nästan 100 % av de unga kvinnorna och cirka 70 % av de unga männen att de hade haft minst ett sug under det senaste året.

Tro inte att du är matmissbrukare om du äter ute utan att känna dig hungrig ibland.

Att äta ute motiveras ofta inte av fysiologisk hunger utan av en önskan att lindra eller öka sin spänning, att visa god smak eller materiell rikedom, att hålla folk sällskap eller helt enkelt för att tårtbiten ser utsökt ut. Om det sker sällan och inte är en regelbunden händelse behöver du inte oroa dig.

Maten blir ofta ett sätt att hantera en svår livssituation. Många av oss använder sig av mat för att underlätta våra liv i nödsituationer. Om omständigheterna är sådana att du känner dig instängd – inaktivitet, sociala kontakter, få trevliga saker i livet – kan mat vara din enda glädje. Då finns det faktiskt ett sug efter ”goda saker” eftersom det hjälper till att glömma sig själv för en stund. När du går vidare i livet behöver du inte längre ”binge”.

Men det finns en särskild kategori av människor vars sug efter mat kommer att kvarstå. Dessa människor är beroendeframkallande. De råkar av genetiska eller psykosociala skäl ha förutsättningar för att bli beroende. Frågan är vilket objekt de väljer som det mest lämpliga – droger, virtuella spel, sex, mat.

Källor till matberoende

Det finns flera orsaker till att ett matberoende uppstår, inte minst psykologiska orsaker.

1. Missnöje med sin egen kropp. Överdriven oro för sin kroppsform och sina kilo leder till ökad skamkänsla för sitt utseende. Personen börjar undvika situationer där den måste visa upp sin kropp – stranden, poolen osv. Skam framkallar en önskan att äta mer för att minska intensiteten av den smärtsamma känslan.

2. Svår fysisk smärta kan leda till att en person äter mer än nödvändigt för att döva de kroppsliga känslorna.

3. Drivkraften att fly från att lösa ett problem.

4. Ökad ångest. Maten lindrar tillfälligt suget.

5. Att söka belöning. Ofta berömmer sig själva med mat efter att som barn ha blivit uppmuntrade med godis och smakliga godbitar för gott beteende och goda betyg.

6. Psykiskt trauma. Personer som har upplevt en allvarlig psykologisk traumatisk situation är mer benägna att utveckla missbruk. Detta bevisades i en studie med kvinnor med posttraumatiskt stressyndrom. Det var dubbelt så vanligt att de drabbades av ätstörningar som det statistiska genomsnittet.

Tecken på

Det finns ett antal beteendesymptom som kan tyda på ett missbruk. Om du har något av följande kan det vara värt att gå till en specialist.

1. Överätning. Personen äter snabbt mycket mat. Han känner att han inte kan kontrollera sig själv och fortsätter att äta tills han känner smärtsamt obehag.

2. Fixering på mat. En persons liv eller tankar kretsar ständigt kring matfrågor. Han lagar mycket mat, lär sig nya recept, funderar på vad han ska köpa i butikerna i dag. Har ofta någon form av ritual i samband med maten.

3. Äta under hela dagen.Äter oavbrutet, ständigt mumsande.

4. Behöver mer och mer mat för att må bra.

5. Att äta i smyg.Man försöker äta mindre offentligt, men äter för mycket när ingen är i närheten.

6. Känner sig skyldig och skäms efter att ha ätit mycket. Ibland försöker personen efter sådana attacker att straffa sig själv – ha en vilodag, intensiv träning osv..

7. Abstinenssyndrom.Personen känner sig deprimerad när den inte kan få sina matbehov tillgodosedda omedelbart. Det handlar inte om att vägra äta, utan snarare om att vissa särskilt lockande produkter inte är tillgängliga (frivilligt eller inte). I den här situationen blir den som äter mycket arg och irriterad och drabbas av ”dietdepression”.

8. Ständiga tankarsug efter mat och ett känslomässigt laddat tillstånd av förväntan.

9. Känslor av euforiOmedelbart efter en måltid.

Även om vi talar om matberoende skulle det vara mer korrekt att kalla det ett tillstånd som liknar beroende. Vi kan inte likställa matberoende med alkoholism eller drogmissbruk. Men även detta är ett beroendeframkallande beteende med förödande effekter på kroppen och livet.

Man upplever alltså beteendeförändringar som liknar effekterna av kemiskt beroende. Personen blir mindre socialt aktiv, blir mer och mer självupptagen och gradvis degraderas.

På ett fysiskt plan kan konstant överätning leda till fetma, diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol.

Hur man blir matfri?

Om du misstänker att du är beroende av mat är det värt att söka hjälp. Den professionella du behöver är inte en kostrådgivare, utan en psykolog eller psykoterapeut.

Det kan vara svårare och mindre effektivt att förändra situationen på egen hand. Men det finns några åtgärder som du kan vidta:

1. Balansera din kost och kontrollera ditt matintag för att se till att ditt sug inte beror på näringsbrist eller hunger;
2. Sluta kämpa med vikten och acceptera din kropp för vad den är; du kan börja med att ta hand om din kropp, även om du inte älskar den ännu;
3. Sök efter sätt som hjälper dig att hantera stress utan att äta, till exempel avslappningstekniker, meditation, kroppsarbete osv..;
4. Hitta glädjeämnen i livet som inte har med mat att göra.

Källor:

Malkina-Pych ”Beteendeterapi för ätande”

Lapins kropp, sex, mat och ångest