13 bästa spel som liknar God of War

*Recension av de bästa enligt redaktörerna. Om urvalskriterierna. Detta material är subjektivt, det är ingen reklam och fungerar inte som en köpguide. Innan du köper den bör du rådgöra med en expert.

God of War – kraftfullt actionspel med inslag av hack’n’slash och en otroligt episk historia. Särskilt i de första spelen i serien konfronterar huvudpersonen, krigaren Kratos, de gamla grekiska gudarna och hanterar dem med hjälp av Blades of Chaos och andra kraftfulla vapen. I den senaste (i skrivande stund, maj 2021) har handlingen flyttats till Skandinavien.

God of War kännetecknas av ett mycket rikt och dynamiskt spelupplägg. Kratos måste möta kraftfulla och stora motståndare, så varje duell kräver att spelaren använder alla sina färdigheter och kunskaper. Detta leder dock inte till en ren ”slipning”. Att använda samma teknik för alla motståndare fungerar inte – du måste tänka på din strategi och taktik.

Efter God of War verkar vanliga rollspel och actionspel alltför vanliga och tråkiga. Jag vill ha något lika intensivt, kraftfullt och intensivt. Därför har vi sammanställt 13 spel som liknar God of War – med intensivt spelande och episka fiender.

Bästa urvalet av spel som liknar God of War

Blodburna

Betyg: 5.0

Likheter: strider mot enorma och mycket mäktiga bossar.

Bloodborne är ett spel från FromSoftware Studios, mest känt för Dark So

s. Det kännetecknas därför av ett kraftfullt och intensivt spel som går ut på att förstöra monster – enorma och kraftfulla bossar med olika förmågor och färdigheter.

Bloodbornes handling är klassisk dark fantasy. Huvudpersonen, en namnlös monsterjägare, anländer till staden Yarnham, som är känd för den höga kvaliteten på sin medicin. Lokala läkare kan bota alla sjukdomar! De använder visserligen bara en terapeutisk teknik – blodtransfusioner. Efteråt är hjälten både välsignad och förbannad. Nu måste han rensa Yarnham från monster.

Monstren själva dök upp i Yarnham av en anledning. Hela den lokala världen är frusen i väntan på att en av de Stora Tjänarna – en gammal gud från en annan dimension – ska komma. Förutom att när han dyker upp är det troligare att han krossar universum, styrd av mål som är bortom människans fattningsförmåga. Och monster är dess första budbärare. De måste hanteras.

Till skillnad från Dark So

Bloodbornes huvudperson kan inte bara använda ett svärd utan även en pistol. Den sistnämnda gör väldigt lite skada, men om den skjuts vid rätt tidpunkt kan den bedöva ett monster eller attackera med en elementär. Det är därför de flesta av striderna sker på nära håll, när hjälten tar itu med sina fiender med kalla stålvapen. De kan i sin tur vara förtrollade med skadegörande eller elementära skadegörande ädelstenar.

Bloodbornes spelupplägg skiljer sig inte så mycket från Dark So

s. En krigare, som har fått order att döda ett monster, tar sig fram genom Yarnhams gator för att leta efter varelsen samtidigt som han kämpar mot olika aggressiva små saker. Efter några försök dödar han fienden och återvänder till en neutral plats, där han tar sig an nästa uppdrag. Det finns också valfria procedurellt genererade fängelsehålor för att finslipa din erfarenhet och pseudo-multiplayer – du kan till exempel kalla in vänner för samarbetsstrider eller råka stöta på en fientlig spelare av misstag.

Hellblade: Senua’s Sacrifice

Betyg: 4.9



Vad de har gemensamt: Ett rikt spelupplägg och en skandinavisk mytologi.

Hellblade: Senua’s Sacrifice är ett av de få AAA-spelen i den psykologiska skräckgenren. Handlingen, som bygger på skandinavisk och keltisk mytologi, är både en återspegling av posttraumatisk psykos och slutet – om karaktären når dit, förstås – är katartiskt.

Berättelsen handlar om krigaren Senua, som anländer till norra Europa för att hitta vägen till Helheim, de dödas värld från den nordiska mytologin. Hon besöker honom inte på turistbesök. I ett tidigare Hellblade-spel dog Senuas älskare Dillion. Kvinnan ska alltså slåss mot självaste dödsgudinnan Hel för att ta en mans ande från henne och återuppliva honom.

Först måste du gå in i Hellheim. Vägen dit är full av mysterier. Porten vaktas också av två enorma krigare, Surt och Valravn, som måste förintas. Du måste också hitta ett legendariskt svärd, besegra ett monster och otaliga andra fiender.

Ett intressant inslag i Hellblade: Senua’s Sacrifice är spelarens ovänlighet. Den saknar alltså helt och hållet ett gränssnitt. Det finns inga kartor, inga hälsokontroller och ingen inventering av något slag. Det finns en interaktiv dialog genom hörselhallucinationer – rösterna i Senuas huvud ger råd och rekommendationer, som inte alltid är sanna. Förresten använde utvecklarna en ganska sofistikerad ljudteknik, så det rekommenderas att spela Hellblade: Senua’s Sacrifice med hörlurar.

Men striderna i Hellblade: Senua’s Sacrifice är inte lika hårda som i God of War. Här behöver du inte städa upp flera gånger för att försöka passera en stor boss. Svårigheten ligger ofta i att lösa pussel, och på vissa platser är det bättre att springa iväg från ett monster än att försöka bekämpa det.

Hellblade: Senua’s Sacrifice är ett mycket känslomässigt, rörande och till och med skrämmande spel. Det är dock värt att notera att den är kort. En fullständig genomspelning tar cirka 9-12 timmar, beroende på din skicklighet.

Middle-Earth: Shadow of War

Betyg: 4.8



Vad som liknar: Pseudo-öppen värld och strider med stora och många fiender.

Middle-Earth: Shadow of War är ett episkt och hardcore rollspel baserat på Middle-Earth-universumet (Tolkiens värld). Det är dock så att handlingen utspelar sig långt före Kriget om ringen, så det finns inte många karaktärer som är bekanta från filmtrilogin. Men många karaktärer från bokserien nämns antingen i förbigående eller i extramaterialet. Sauron är dock närvarande.

Middle-Earth: Shadow of War berättar historien om Talion, den mänskliga spåraren. En dag dör han, men inte helt och hållet – den älvska smeden Kelebrymbors ande har hunnit ta honom i besittning, vilket ger hjälten en viss odödlighet. Talion är nu en mäktig krigare som nästan ensam kan slåss mot en armé av orcher. Men inte alls på första försöket. Många mäktiga motståndare kräver flera dödsfall för att passera dem.

Samtidigt har Middle-Earth: Shadow of War Nemesis-systemet. Den innebär ett strikt samband mellan karaktärens handlingar och miljön. Om Talion till exempel slåss mot en orc-krigsherre och förlorar kommer han att minnas dig. Dessutom kommer den att klättra på karriärstegen. Så nästa gång du möter en orc kommer du att minnas dina ärr, vara förberedd på din kampstil och allmänt bli bättre. Allt detta leder till att du ständigt måste ändra strategi för att förstöra motståndarna och försöka att inte förlora.

Spelet i Middle-Earth: Shadow of War är dock uppdelat i två stora delar. Den första är att resa genom Midgård och slåss mot enskilda fiender. Den andra, som dyker upp mot slutet av spelet, är storskaliga belägringar av städer, där det inte är själva striden utan lagtaktiken som är viktigast.

Middle-Earth: Shadow of War har en betydande nackdel – donationen. Även om det här spelet distribueras genom metoden buy-to-play med ett engångsköp, krävs det antingen att du investerar lite pengar eller att du gör en lång grind för att upptäcka det sanna slutspelet.

Himmelska svärd

Betyg: 4.7



Hur de liknar varandra: Stridsordning.

Heavenly Sword är en slasher som utspelar sig i en fantasivärld. Spelet släpptes 2007 för PlayStation 3-konsolen, så det är endast tillgängligt nu med bakåtkompatibilitet. För sin tid har slasher ett mycket progressivt spelupplägg.

Heavenly Swords spelupplägg är alltså baserat på kampsport. Huvudpersonen använder ett mystiskt vapen som kallas Sky Sword. Beroende på din valda stridsstil kan den ta sig många olika uttryck. Det finns totalt tre alternativ:

1. Ett kraftfullt ställningstagande. Vapnet förvandlas till ett massivt tvåhandssvärd som ger kraftfulla slag. Attackerna är starka, men långsamma. Passar främst för att slåss mot stora, klumpiga motståndare.
2. Ställning på distans. Vapnet förvandlas till två korta blad som är förbundna med en lång kedja. Attackerna är svaga men effektiva, och hjältinnan kan attackera från ett säkert avstånd.
3. Speed Rack. Vapnen förvandlas till två långa och tunna blad. Attackerna är mycket snabba, men bara i närstridsläge. Effekten är ganska genomsnittlig.

När det gäller spelupplägget är Heavenly Sword ett klassiskt slasherspel. Huvudpersonen attackeras av en mängd olika fiender som hon aktivt bekämpar. Ett sofistikerat och varierat stridssystem gör att du inte kan attackera med ett enda slag, vilket kräver att spelaren är uppfinningsrik.

Det är detta som gör Heavenly Sword särskilt lik God of War. Även oberoende kritiker, som den amerikanska tidskriften MAXIM, har noterat detta. En annan likhet är den spektakulära avslutningen, som förverkligas med hjälp av QTE-mekaniken (Quick-Time Event). För att döda dina fiender räcker det inte att trycka på alla knappar på din handkontroll. När den dör utlöses en QTE. Spelarna måste trycka på vissa tangenter i en viss ordning – och först då kan de slutligen och oåterkalleligt ta hand om sina fiender på ett spektakulärt sätt.

Devil May Cry 4

Betyg: 4.6



Vilka är likheterna: Kampsystemet.

Devil May Cry 4 – snygg slasher med klassisk spelmekanik och otroligt vacker grafik. Spelet utvecklades av det japanska företaget Capcom, och det märks i nästan alla aspekter. Huvudpersonen använder till exempel det enorma svärdet ”Scarlet Queen” med speciella förmågor, demonarm med övernaturliga krafter och en dubbellöpande revolver.

En av de viktigaste och roligaste funktionerna i Devil May Cry 4 är att det är ett mycket episkt och extremt patetiskt spel. Det är dock så serien och spelmakaren John Woo ville att det skulle vara. Karaktärerna svingar enorma svärd och jättelika vapen, slåss mot episka bossar och berättelsen är så omfattande att karaktärerna måste kämpa nästan för hela världens öde med urgamla (och inte särskilt) gudar.

Spelet är ganska enkelt. Huvudpersonen – förresten, han förändras, en del av spelet måste passera som Nero, och den andra som Dante – med ett svärd vid sin sida, skär genom horder av fiender, men bara för att slåss mot en stor boss. De är mycket varierande och intressanta. Här är bara några av dem, som man kan stöta på redan i början av resan:

1. Beryal är en elddemon som ser lite ut som en kentaur. Den svingar ett svärd, svänger sin svans från en U-sväng och träffar ibland marken – och hjälten blåser iväg.
2. White Knight – en mycket stor man i tung rustning. Anfaller främst med ett spjut. Särskilt farlig när han blockerar attacker, varefter han bedövar dig med sin sköld och dödar dig med sitt vapen.
3. Baal är en stor isgroda. Mycket smidig och manövrerbar. Extremt svår att förstöra, eftersom den aktivt undviker spelarens attacker och kan göra imponerande hopp över halva platsen.
4. Echidna – chefen som byter skepnad. Ibland som flygande orm, ibland som flicka, ibland som en läskig blomma. Varje form har sina egna attacker och kräver olika taktik.

Även strider med vanliga fiender ser mycket intressanta ut. Spelet uppmuntrar dig att använda alla alternativ, vilket ger dig en mängd olika motståndare – vissa är lättare att skjuta med en pistol, vissa rekommenderas att slåss med ett svärd, vissa måste dras av demonisk hand, och det är också viktigt att använda combos och speciella rörelser – utan dem kan du inte passera Devil May Cry 4.

The Last of Us

Betyg: 4.5



Vad är likheterna: Öppen värld, atmosfär, mekanik i vissa strider.

The Last of Us är en stämningsfull stealth-action-thriller om zombieapokalypsen med inslag av överlevnadsskräck. Berättelsen kretsar kring ett par – smugglaren Joel och flickan Ellie – som reser genom ett ödelagt Amerika.

Berättelsen börjar med att världen översköljs av en pandemi. Den här gången är det en svamp av släktet Cordyceps som nu har infekterat människor och förvandlat dem till läskiga varelser med zombieliknande beteende. Sjukdomen spred sig mycket snabbt, vilket ledde till att regeringen föll och att de överlevande tog sin tillflykt till rena områden. Det är dock inte möjligt att bygga en ny civilisation – alla kan bli smittade. Bortsett från Ellie är hon av någon anledning immun mot cordyceps. Därför är den intressant för forskare som letar efter ett botemedel mot den svamp som sprider sig.

En handfull överlevande är också i fara. Allt i denna ”sköna nya värld” är en svår bristvara – från mat till ammunition. Joel och Ellies amerikanska resor är alltså av intresse för banditer som hoppas kunna få användbart byte från deras kroppar.

På grund av de mycket begränsade resurserna måste de använda ammunition mycket sparsamt. Så för det mesta av handlingen måste man använda en båge, en rörskrap, ett basebollträ, stenar, en kniv och andra improviserade vapen. Spelet motiverar dig att spela i stealth-läge – i många fall är det bättre att förbli oupptäckt än att delta i en öppen konfrontation. En mekanik som kallas ”hearing mode” gör att du kan se dina fiender bakom väggar och andra hinder. Detta förenklar mekaniken i genomgången för stealth avsevärt.

The Last of Us är ett spel som bygger på en berättelse. Det är därför det har tysta uppdrag – på platser utan fiender. Karaktärerna visar sig bättre i sådana uppdrag. Den genomarbetade och genomtänkta handlingen har fått vissa kritiker att kalla The Last of Us för ”det bästa spelet i en generation”, och detta stealth-actionspel fick 95 poäng av 100 möjliga på Metacritic.

Det är värt att notera att en uppföljare, The Last of Us: Part II, släpptes 2020. Vissa konceptändringar gjorde spelet mer kontroversiellt. Det är därför som The Last of Us fortfarande är den mest väl mottagna av kritikerna.

Nier: Automata

Betyg: 4.4



Vad är likheterna: Kampsystem, öppen värld.

Nier: Automata är en ovanlig och okonventionell slasher som samtidigt liknar nästan alla japanska spel i genren. Här hittar du allt du behöver för en ljus och rik spelupplevelse: söta huvudpersoner, stora och enorma monster, akrobatiska stridssystem som bygger på kallblodiga strider, grävmaskinsstrider och en spännande berättelse.

Så, handlingen. Det är frivilligt, men mycket intressant. Utomjordingarna har attackerat jorden, och det är det som är problemet! Planetens invånare är rädda, skakade och flyttar i massor till månen. Utomjordingar har skickat ett speciellt virus över planeten som har tagit över maskiner och maskiner och förvandlat dem till en mycket speciell form av liv.

Men de som bor på månen har inte övergivit sin önskan att återvända till sin hemplanet. Så de börjar skicka speciella androider till jorden för att leka som. Eftersom Nier: Automata utvecklades i Japan ser dessa humanoida robotar ut som söta, bräckliga flickor. Men slappna inte av – de kan slåss mot stora och farliga motståndare, som vandrande, intelligenta och aggressiva stenbrottsgrävare (och förresten är denna ”specialutrustning” bara en av de första bossarna).

Nier: Automatas stridssystem är byggt på närstrider. Visst, karaktärerna använder en mängd futuristiska pistoler, men de är inte särskilt effektiva mot enorma intelligenta maskiner (det här är inte Horizon Zero Dawn, där en robot Tyrannosaurus kan förstöras med några få lyckosamma skott från Banooks högprecisionsbåge). Så du måste springa nära fienden och använda en kombination av akrobatik och strid, undvika slag, använda fiendens styrka mot sig själv och göra precisa attacker med speciella lasersvärd.

Nier: Automata har också vissa RPG-element. Var och en av karaktärerna (här finns det tre androidflickor som heter 2B, 9S och A2, beroende på kapitel och uppdrag) kan uppgraderas och uppgraderas. Du kan till exempel träna nya kombinationer, förbättra dina attacker, anpassa ditt utseende och ändra olika egenskaper. Dessutom kan assistansrobotarna (”pods”) också uppgraderas för att stödja karaktären. Kan till exempel självständigt attackera fiender eller blockera deras attacker.

Nier: Automata utspelar sig i en öppen värld. Spelet har också 26 olika slut, varav de flesta är negativa.

Uncharted 4: A Thief’s End

Betyg: 4.3



Vilka är likheterna: Atmosfär, miljö.

Uncharted 4: A Thief’s End är en actionthriller med 3D-plattformselement. Spelets historia handlar om Nathan Drake, en skattjägare. I början av handlingen är han dock ”färdig” med äventyren, har gift sig och håller på att utveckla sitt eget företag. Men du kan inte bara bryta några band.

En morgon träffar Nathan en gammal vän, Sam, som han trodde var död sedan länge. Men han överlever, men priset du måste betala för det är ganska högt. Sam har några månader på sig att hitta en gammal och trolig mytisk skatt, och Nathan måste hjälpa honom att göra det. Därefter börjar tjuvens senaste äventyr, som kommer att äga rum i många länder runt om i världen och avslöja ett par historiska pussel.

Uncharted 4: A Thief’s End utvecklades av Naughty Dog, som är känt för sina berättelsedrivna actionspel. Det är alltså den som skapade The Last of Us-serien. Men om The Last of Us är ett psykologiskt och personligt drama om hur våld är dåligt, så är Uncharted 4: A Thief’s End en ren Hollywood-actionfilm i samma anda som Indiana Jones, Tomb Raider och Treasure of the Nation.

Uncharted 4: A Thief’s End är ett actionäventyrsspel med många olika spelalternativ. Om du vill spela i stealth-läge kommer du att få tillgång till all nödvändig mekanik. Om du däremot vill delta i öppna konfrontationer finns det gott om vapen för att effektivt förstöra fienderna. Dessutom innehåller spelet 3D-plattformar: Nathan kommer att besöka många historiska platser och interagera aktivt med dem. Den har en pendelkrok och en krok som gör att den kan klättra på väggar, stenar och över avgrunder med lätthet.

Eftersom Uncharted 4: A Thief’s End lägger stor vikt vid berättelsen har många av uppdragen långa och spektakulära scener med QTE-element. De har dock liten eller ingen effekt på intensiteten i spelet. Skärningsscenerna är väl integrerade i berättelsen och ”slappnar inte av”, utan ökar snarare spänningen.

Dark So

s 3

Betyg: 4.2



Gemensamt för dem är att de har ett stridssystem.

For Honor är ett mycket ovanligt spel som skiljer sig märkbart från befintliga spel. Det faktum att det är ett actionspel för flera spelare med klassisk multiplayer-mekanik, men med en medeltida miljö. En riddare, viking eller samuraj kommer under spelarens kontroll. Dessa karaktärer möts i en flerspelarstrid.

For Honor har en berättelsekampanj. Det här spelet är dock fokuserat på flerspelarläget, så singelspelarläget är relativt kort. Därefter föreslås det att man går in i flerspelarläget, som är mycket mer varierat och intensivt. Det finns fem huvudlägen (antalet ökar med nya tillägg och uppgraderingar):

1. Duell. Korta 1×1 eller 2×2 desmatchningar. Matchen består av fem rundor på 5 minuter, men kan avslutas tidigare. Utmaningen för varje spelare är att samla ihop tre dödade spelare.
2. Erövring av territorier. Två lag med fyra spelare samlas på kartan. Dessutom finns det andra fiender som styrs av artificiell intelligens. Det finns också tre aktiva punkter på kartan som måste erövras och hållas. Det lag som tar mest territorium och överlever kampen vinner.
3. Gåvor. Två lag med fyra spelare samlas på kartan. Det finns också tre artefakter på platsen som låser upp ytterligare förmågor (t.ex. att se var fienden befinner sig och att öka skadan och försvaret). Det lag som fångar upp alla artefakter vinner.
4. Deathmatch. 4×4 desmatch utan möjlighet till självförnyelse.
5. Överfall. Det första laget är anfallarna, det andra laget är försvararna. Uppgiften för den första – att bryta sig igenom porten och döda fästningens härskare. Försvararna måste förhindra det.

Stridsystemet är dock knutet till att använda medeltida vapen. Bågar och armborst finns tillgängliga, men ger liten skada. Du kan få maximal attack om du utrustar din karaktär med ett svärd, men efter det blir han långsam och klumpig.

Nackdelen med For Honor är distributionssystemet och donationerna. Du måste betala för själva spelet och ett Battle Pass. Betalda outfit items, även om de endast ska ändra utseendet, skapar faktiskt en viss obalans.

Lords of the Fallen

Betyg: 4.0



Vad är likheterna: Spel, stridssystem.

Lords of the Fallen är ett grymt och brutalt rollspel som är ganska likt Dark So

s. I princip är detta inte förvånande. Spelet släpptes 2014, när alla typer av ”själar” var på toppen av popularitet, och spelarna var villiga att köpa alla projekt som hade kraftfulla bossar och en dyster atmosfär.

Spelet i Lords of the Fallen är ganska standard. Huvudpersonen, riddaren Harkin, reser genom en mörk fantasivärld och går från en boss till nästa. Handlingen utspelar sig i ett universum som gudarna har glömt och övergivit. Detta gladde antagonisterna, som bestämde sig för att ta över den med hjälp av många mäktiga monster. Och bara Harkin är stark nog att stå emot alla dessa läskiga eldinfernaler.

Trots denna märkliga miljö lägger Lords of the Fallen stor vikt vid realism. Om du sätter tung rustning på hjälten kommer han att röra sig långsamt och tungt. Visst skyddar stålpansaret honom från monsterhugg, men på grund av hans förändrade tyngdpunkt hamnar Harkin även efter en liten knuff på sina skulderblad. Det långa svärdet gör maximal skada, men varje slag är långsamt och utmattande. Korta blad gör att du kan röra dig lite snabbare, men också attackera svagare.

Därför måste du balansera din utrustning inför varje ny boss. Och mer än en gång är sårbarheten hos många monster helt kontraintuitiv. Det finns några enorma bossar som lätt kan krossa även kraftfulla rustningar och som knappt reagerar på svärdattacker, men som förlorar en stor del av sin hälsa efter en enkel besvärjelse.

Spelet har också en mycket intressant mekanik: ju oftare du sparar, desto mindre erfarenhet får du från monstren. Om man bortser från kristallen, som här fungerar som en lägereld från Dark So

s, erfarenhetsnivå och byte kommer att öka avsevärt. Lords of the Fallen flörtar med spelarnas girighet. Ja, och många sällsynta föremål kan endast erhållas genom att ignorera en eller två kristaller (sparpunkter).

Den enda allvarliga nackdelen med Lords of the Fallen är den märkliga, obegripliga handlingen. If Dark So

Den s föreslog några delar av berättelsen som Lords of the Fallen – verkar lämna hela miljön till spelarens fantasi.

Bayonetta

Betyg: 4.0



Vilka är likheterna: Kampsystemet.

Bayonetta är en japansk slasher med snabb action. I grund och botten räcker denna beskrivning för att förstå handlingen och spelupplägget i spelet. Allt som spelare älskar finns här: den förbjudna nivån av bravado, ett akrobatiskt stridssystem med combos och specialattacker, en otroligt sexig huvudperson med förbjudna benlängder, enorma kanoner och svärd, och hemska monster från en annan värld.

Huvudpersonen i Bayonetta är alltså en häxa som heter Bayonetta. Hon sov i fem århundraden och kom sedan tillbaka till livet. Under denna tid har världen förändrats något – den har fyllts med änglar, som egentligen är helvetets budbärare. Bayonetta måste nu slåss mot alla dessa inte så positiva karaktärer för att återställa ordning och balans i världen.

Kampsystemet i Bayonetta är baserat på akrobatik. Med det sagt är spelet utformat för att imponera. På minimal svårighet behöver du bara trycka på en enda knapp – häxan kommer fortfarande att använda kombinationer, specialkunskaper och effektiva avslutningar. Om du vill ha så roligt som möjligt måste du naturligtvis höja svårighetsgraden lite.

De tekniker som huvudpersonen har kan grovt delas in i tre grupper:

1. Akrobatiska slag. Hoppar, undviker, gör otroliga rörelser, rycker, flyger osv.
2. Vapen. Bayonetta föredrar att använda revolvrar och andra kanoner, men är mer än villig att ta ett svärd om det behövs.
3. Magi. Huvudpersonen är trots allt en häxa, så vissa kombinationer avslöjar hennes övernaturliga förmågor. Men de är ändå ganska originella. Efter en av kombinationerna visas till exempel en portal på planen, från vilken Bayonettas jätteben i läderstövlar flyger ut och slår ut en motståndare med ett enda slag. ”Guillotine” skapar en giljotin på den plats som lämpligen hugger av huvudet på motståndaren.

Bayonetta kännetecknas också av en otrolig sexualisering av huvudpersonen. Bayonetta bär snäva och avslöjande kostymer, kameran tar imponerande vinklar, en och annan ”panzushot” dyker upp i bilden… I allmänhet är det bäst att Bayonetta inte spelas på en offentlig plats (även om det har portats framgångsrikt till Nintendo Switch).

Darksiders II

Betyg: 4.0



Vilka är likheterna: stridssystem, epicness?.

Darksiders II är ett kraftfullt och intensivt mördarspel med action och RPG-element. Den kännetecknas också av epicitet, vilket är förståeligt eftersom huvudpersonen är en av apokalypsens fyra ryttare, döden. Det är sant att historien handlar om hur han ska återuppliva mänskligheten efter det lyckade slutet av världen och slåss mot ännu mer kraftfulla och farliga varelser.

Likheterna mellan God of War och Darksiders II ligger i stridssystemet. Ett spel som berättar om Dödens äventyr i övernaturliga världar är en klassisk slasher som kräver att du hittar en strategi för varje fiende du stöter på, än mindre för bossarna. Mellan striderna kan du leka med karaktärens färdigheter och utrustning – rollsystemet finns också här, men är inte särskilt djupt.

Darksiders II:s rollspelsmekanik är baserad på de åtta färdigheter som du kan lära dig. De är indelade i två grupper. Den förstnämnda med betoning på strid, till exempel kan Death förvandlas till en tornado och svepa genom en grupp motståndare eller swoop genom en fiendes kropp och stjäla en del av deras energi. Den andra är magisk (den kallas till och med nekromantik). Med trollformler kan du förstå de döda, skjuta ren energi och kalla på flockar av kråkor för att störa dina fiender.

Darksiders II har också delvis öppna världar. Varje ny plats (det finns flera, från Forge Lands till Realm of the Dead) kan utforskas gratis. Vissa av dem kan dock bara nås genom att man lär sig vissa färdigheter, till exempel portaltillverkning. Detta förklarar den partiella öppenheten.

På varje plats finns en enorm boss. Och här bör konstintendenten för Darksiders II få beröm. Många av varelserna ser verkligen läskiga, hemska, episka, otäcka, uppfinningsrika och imponerande ut på en och samma gång. Bibliotekarien är till exempel en gigantisk ängel med en otrolig grad av fetma som i den andra fasen får sin mage uppriven och en lång, smidig tentakel sprutar ut ur honom.

Det spända spelet avbryts ibland av ganska tråkiga pussel. Men om du inte känner för att lösa pussel kan du alltid hitta en genomgång – och återgå till striderna.

Liknande inlägg:

1. 9 spel som liknar Detroit: Become Human *Recension av de bästa enligt redaktörerna. Urvalskriterier. Detta material är subjektivt, det är inte en annons och bör inte tolkas som en vägledning för inköp. Rådgör med en expert före köpet....
2. 14 spel som liknar Grand Theft Auto (GTA 5) *Bästa recension enligt redaktionen. Om urvalskriterierna. Detta material är subjektivt, det är inte en annons och fungerar inte som en vägledning för inköp. Det är nödvändigt att rådgöra med en professionell...
3. 10 spel som liknar PUBG *Bästa recension enligt redaktörerna. Urvalskriterier. Detta material är subjektivt, det är inte en annons och fungerar inte som en vägledning för inköp. Du bör söka professionell rådgivning innan du gör ett...
4. 11 spel som liknar Red Dead Redemption 2 *Redaktörens recension av de bästa. Om urvalskriterierna. Detta material är subjektivt, inte en annons och fungerar inte som en vägledning för inköp. Få expertråd innan du köper. Red Dead Redemption 2...
Rekommenderad läsning  12 mest kraftfulla grafikkort