Mer än 3000 år av meditationshistoria. Med sitt ursprung i buddhismens och hinduismens djup var den främst ett andligt verktyg för att hjälpa en att rensa sinnet och uppnå inre upplysning.
Den moderna meditativa praxis som används i västvärlden är långt ifrån sitt religiösa sammanhang. Den används för att släppa stress och nervösa spänningar och för att uppnå ett tillstånd av avslappning.
Den sekulära meditationen har vi bland annat John Kabat-Zinn att tacka för, som efter att ha studerat buddhistiska andliga metoder i flera år beslutade att använda meditation som grund för ett program för stressreducering. Den tog bort allt religiöst från meditationen och gjorde den till ett primärt verktyg för psykoterapeutiskt arbete med människor som är benägna till stressreaktioner och ökad ångest. Denna variant av meditation har fått det alternativa namnet mindfulness. Det är nu den mest populära formen av icke-religiös meditation.
Forskarna började uppmärksamma meditation för mer än 50 år sedan. Redan på 70-talet på förra seklet, tack vare kardiologen Herbert Benson från Harvard Medical School (Kabat-Zinn arbetade också där), visste man om meditationens inverkan på hjärtfrekvens, andningsfrekvens och ämnesomsättning. Sedan dess har forskarvärldens intresse för ämnet inte avtagit och har nått sin höjdpunkt under de senaste 15 åren.
På senare tid har meditativa metoder blivit alltmer populära.
Det finns vetenskapliga bevis som stöder fördelarna med meditation. De flesta av dessa baseras på tillförlitliga uppgifter från MRT-undersökningar av hjärnan och encefalografi.
Effekten av meditation är kopplad till det faktum att den mänskliga hjärnan har neuroplasticitet, dvs.. kan förändras under vissa påverkan. Det är denna kraftfulla effekt, som förändrar hjärnans fysiska struktur, som gör att meditationen. Regelbunden praktik kan leda till betydande förändringar i livet och i uppfattningen om det.
Lycka
Forskare är övertygade om att den neurala aktiviteten i de centra som ansvarar för att uppleva lycka ökar genom meditation. Hos dem som har praktiserat meditation i flera år har en ökning med 700-800 % kunnat konstateras. Hos nykomlingar med 10-15 procent. Denna effekt har noterats av forskare från USA och Tibet.
Minska ångest
Mindfulnessmeditation kan hjälpa till att bearbeta traumatiska upplevelser i samband med rädsla och hjälpa patienter att hantera ångeststörningar. Detta var slutsatsen av forskare som genomförde en studie 2019. De fann att meditation förändrar hur hjärnan bearbetar minnen av rädsla. Ångestpatienter reagerar med rädsla när de påminns om en traumatisk händelse, även om det inte finns någon verklig fara. Ett offer för ett hundbett återgår till detta tillstånd varje gång han hör en hund skälla eller ser en hund närma sig.
Ångeststörningar som bygger på minnen av en akut stressig situation behandlas ofta med exponeringsterapi. När de utsätts för ett oroväckande stimuli, men i en säker miljö. Resultatet är att det provocerande stimulus måste upphöra att uppfattas som farligt och orsaka rädsla. Man vänjer sig gradvis vid att stimulansen i sig inte är ett hot.
Mindfulnessmeditation har föreslagits som ett optimalt villkor för exponeringsterapi eftersom den innebär att man upplever det nuvarande ögonblicket med ett öppet, nyfiket och inert sinne.
Mindfulness-träning (en form av meditation) kan förbättra känsloregleringen genom att ändra neurobiologiska reaktioner. Meditation hjälper människor att lära sig att reagera mindre reaktivt och mer adaptivt på ångestframkallande stimuli. Detta bekräftas av en studie utförd av forskare vid Massachusetts General Hospital, som är baserat på Harvard.
Deltagarna i studien (42 personer) genomgick en MRT-hjärnscanning efter att ha genomgått en 8-veckors meditationskurs. Forskarna var intresserade av förändringar i neurala nätverk som är förknippade med uppmärksamhet och minne. Forskarna fann att förändringar i hippocampus efter mindfulness-träning var förknippade med en ökad förmåga att minnas säkra stunder och därmed reagera mer adaptivt – att inte reagera med rädsla på stimuli.
Meditation kan också förbättra vår förmåga att vid enstaka tillfällen minnas denna nya, mindre skrämmande reaktion och på så sätt bryta vanan att oroa oss.
Vila för hjärnan
Ur fysiologisk synvinkel slutar hjärnan att bearbeta normala mängder information under meditation. Betarytmen (EEG-rytm i intervallet 14-30 Hz med en spänning på 5-30 µV) reduceras, vilket gör att den kan återhämta sig. På MRI-hjärnscanningar som tas efter 45 minuters träning märks en minskad aktivitet i de delar av hjärnan som ansvarar för planering och beslutsfattande. Minskad aktivitet även i andra områden, särskilt de som är relaterade till bearbetning av externa signaler. Som ett resultat av detta går hjärnan från ”alert” till ”avslappnad”. Detta är resultatet av en observationsstudie utförd av forskare vid Harvard.
Ökade serotoninnivåer
Under meditation frigörs dessutom serotonin – en neurotransmittor som kallas ”lyckohormonet” – i hjärnan. Serotonin är faktiskt användbart för att förbättra humöret och minska depressiva symtom. Men ett överskott kan orsaka ångest, sorg eller panikattacker. Hos personer med schizofreni kan det utlösa psykos.
Bevarande av kognitiva funktioner vid hög ålder
Forskare från University of California konstaterar att meditation hjälper till att förhindra att hjärnan åldras. De studerade mängden grå substans (som är ansvarig för minne och tankeverksamhet) hos äldre personer som utövade meditation. De fann att deras hjärnor var bättre bevarade jämfört med dem som inte mediterade.
Minska depressiva symtom
En studie vid ett privat universitet i Baltimore bekräftade att meditationens effekt på depressiva sjukdomar är jämförbar med effekten av antidepressiva läkemedel.
Förbättrat psykologiskt välbefinnande
Fördelaktiga effekter på det psykologiska välbefinnandet hos en person som mediterar regelbundet i minst 8 veckor (så lång tid tar MBSR-programmet – mindf)
- Deltagarna i studien (42 personer) har genomgått MRT-undersökningar av sina hjärnor efter att ha genomgått åtta veckors stressreducerande meditation. Bilderna visade minskad cellvolym i amygdala, som är ansvarig för rädsla, ångest och stress. Och hur de områden i hjärnan som ansvarar för att kontrollera känslor har ökat.
Samma effekt av meditation har noterats av dem som testats.
Ökar koncentrationen och uppmärksamheten
Det finns vetenskapliga bevis för att meditation förbättrar de kognitiva färdigheterna. Redan efter två veckors träning hade deras förmåga att koncentrera sig och memorera information förbättrats med 16 procent. Det är den slutsats som forskare från USA drar. Denna effekt är förståelig – sekulär meditation innebär att man fokuserar på ett objekt under lång tid, vilket kan anses vara en bra träning för uppmärksamhet.
Återhämtning från missbruk
Under de senaste åren har allt fler studier kommit fram som slutgiltigt bevisar de positiva effekterna av meditation på människor som lider av missbruk. Den mest övertygande effekten noterades bland rökare. Till exempel minskade antalet cigaretter som rökte med 60 % hos tunga rökare med bara två veckors meditationsövningar. Personer som praktiserade mindfulness slutade röka ännu oftare än de som deltog i det populära programmet för att sluta röka i USA. Sådana resultat beror på att under meditation aktiveras de områden i hjärnan som ansvarar för självkontroll – den prefrontala cortexen och den främre cingulära cortexen – under meditation. En hjärnscanning bekräftar det. Även kort meditationsövningar förbättrar självkontrollen och minskar rökningen. Meditation kan också ha en effekt på andra typer av missbruk.
Effekten på skolelevers akademiska prestationer
Elever i skolor som har infört meditation som en del av schemat har förbättrat sina akademiska prestationer, med högre genomsnittsbetyg och färre frånvarotillfällen. Lärarna i dessa utbildningsinstitutioner har märkt att barnen är mindre benägna att vara störande i klassen och att deras beteende har förbättrats markant.
Vetenskapen bekräftar att meditation kan ge vissa fördelar för dem som utövar den regelbundet. Det är ingen tillfällighet att jättar som Google, Apple och Target har gjort meditativa övningar till en del av de anställdas arbetsschema.
Källor:
nyheter.harvard.edu/gazette/story/2019/10/mindf
- ness-meditation-studie visar förändringar i de neurala svaren på smärta och rädsla/
Eileen Luders, Nicolas Cherbuin och Florian Kurth ”Forever Young(er): potentiella åldersförbättrande effekter av långvarig meditation på atrofi av grå substans”
/journals/jamainternalmedicine/f
- larticle/1809754
Sarah Lazar et al. ”Förändringar i koncentrationen av grå substans i hjärnstammen efter en mindfulnessbaserad intervention korrelerar med förbättrat psykologiskt välbefinnande”.
Vilka vetenskapliga studier har gjorts för att undersöka de olika förklaringarna till fördelarna med meditation och vad är deras resultat?